Pitbullmamma

Då var det dags att besöka AT-doktorn på psyket. Jag har faktiskt gett en chans till honom, eftersom han har sökt mig på telefonen för utebliven besök. Hur många av dagens doktorer  som bryr sig och ringer efter en?

Så¨jag åkte dit. Men det blev inte mycket större förändring. Ifs så lyssnade han på mina tankar och känslor, men det blev bara ökad medicinering som jag fick hjälp med. Eftersom jag har avslutat självmant KBT-terapi så erbjuder de inte samtalshjälp.


Men haloooooo!! Jag har slutat med KBT för att jag är inte där ännu!! Fattar de inte det?? Nej.....tydligen inte!

Så jag fick söka mig till min underbara chef igen,och nu ska jag få samtalshjälp från Previa.  Besvikelsen svider och det tröga systemet inom psykiatrin gör mig galen. Det är inte konstig att man förlorar förtroendet för de. De ser inte sammanhanget!!

Så jag knaprar på piller, och ska jobba halvtid under november. Och mina planer? Ja....att jag bli av med mina spöken, och mitt humör kan bli lite lugnare:)


Ibland är det tufft att ta sig upp ......

Snart är det Alla Helgons Dag. En dag som blandas med glädje och sorg för många. Matkorgen innehåller både godis och gravljus. Intressant blandning. En sak som påminner oss att,  ja....livet går vidare.

Så idag har jag plockat fram de, ritat på de, grävt i de, hackat i de för att slutligen ska de underbara konstverken kunna stå utanför dörren för att skrämma spökena;) Och så klart som allt annat i mitt liv, måste det va också lite tokig. Så det blev en elak och en galenpanna.......vad pratar jag om??

HALLOWEENPUMPAN så klart:)


Tror ni att de skrämmer bort spöken?

Man väljer inte det, man får det.  Familjen. Att ha familj betyder för många allt. Man ställer upp, man kämpar och vet att  utan familjen är man vilsen. Man brukar säga att Blod är tjockare än vatten. Men hur länge ska man ställa upp? Hur länge ska man stå där och få inget tillbaka? När får man säga att -Nu räcker det!!! Jag funderar......

Svårt att släppa taget. Det är inget jag har valt, jag fick det. Jag fick en stoooor familj med mycket kärlek.
Så dock att jag fick en dör stängt i mitt ansikte, så väntar jag......

Jag väntar tills han har fattar vad han har förlorat. Och när han har fattat ska jag stå där.

För för mig Är Blod Tjockare Än Vatten.......än så länge.................

Alla märker det att det är på G, en del hatar det, en del älskar det, en del är ensamma, en del har massor med folk runt om sig, och på det hela alla hoppas på en skön dag/kväll där kärlek står i fokus. Vad pratar jag om? Julen så klart:)

Jag älskar julen. Oftast handlar jag packet i sista sekunden för jag vill såååååå gärna hitta just DET PERFEKTA presenten. Älskar handla och se ansiktena när de jag älskar mest i världen öppnar sina paket.

Så affärerna har börjat ladda, och oavsett att jag älskar julen tycker jag att det är alldeles för tidigt att lägga ut alla julsakerna som affärerna redan skyltar med.

Men jag smög in lite julkänslan ändå till oss:) Clementiner och Julmust!!!

Men va inte rädda!!! Jag kommer inte baka lussebullar redan;) Det går gränsen!!!!
Nej. Jag hoppas att svärmor bakar de snart:) Ha-ha-ha.......:)

Nu börjar det närma sig. Snart blir vi 5 i familjen(OK 7 med kaninerna). Idag har vi besökt de små liven, och vi var helt förtrollade. Uppfödaren Ullrika är en underbar person som är mån om vart valparna ska flytta och vilka som ska köpa de.
Så det känns ännu mer tryggare att vi vet att om hon godkänner oss, så vårt lilla galen familj duger;)

När man satt där bland 9 valpar och två supersociala mammor till de, visste jag att det kvittar hur valpen kommer att se ut. Färgen är inte det viktigaste. Vist har man sina favoriter, men de var supersköna allihopa, och den valpen som väljer oss kommer va välkommen! Det enda som vi har bestämt var att vi vill ha en hona.

Nellie har verkligen försökt "nosa" in sig i valparnas päls, och 9 valpar plus tre hundar har verkligen utmanat hennes allergi. Det är nämligen så att valparna utsöndrar mycket mer de allergiframkallande medlet. Så det blir bara bättre. Och så klart att vi kommer inte ha 13 hundar samtidigt. Hon har endast fått täpt näsa, och vi hoppas att det kommer bara blir bättre sen när valpen kommer:)

Tjejerna var supernöjda, och till och med Jonas har blivit frälst (dock han inte erkänner):)


Så nu laddar vi och försöker komma på några namn. Förslag  välkomnas!!!


Två kullar och 9 valpar. Det kan bli mycket liv och matstunderna är fulla med slagsmål om de bästa platserna.



Hur ska man kunna vällja????



Hej!!

Då har man hamnat på Akuten, med magont som strålade ut till ryggen. I två dagar har jag försökt bli av med smärtan, men det gick inte så Jonas fick släpa in mig till slut. Men nog om min magont.


När man ligger som patient upptäcker man små underliga saker som jag har aldrig tänkt på som ssk. Man liksom studerar personalen, tjuvlyssnar på andra patienternas konversation med anhöriga/kompisar, räknar piller i sin lilla pillerask och undrar vad i he...har de stoppat ner där, försöker hitta sin plats i en "lånat" säng och kan inte sova, och så klart ber till gud att ingen som känner en ska behöva se en naken, sätta dit en kateter eller ska behöva göra vissa känsliga undersökningar;(


Så¨medans jag låg där kom jag på nya små upptäckar, som Jag tänkte dela med er nu när jag har hamnat på andra sidan av "häcken".


1: Estetik är så mer än bara en modern inredning, och snygga färger på väggarna. När man ligger på ett rum utan fönster förlorar man tidens betydelse. Bara att se solen, himlen, träden kan ge känslan tillbaka att jag "lever" och kan få en att känna sig mindre sjuk. Missförstå mig inte, jag menar inte att man BLIR mindre sjuk, men känslan att känna sig sjuk minskar oerhört!!! Målningar på väggarna som lurar ens upplevelse, lugnar själen kan göra såååå mycket!!!


2: Man har INGET privatliv. Och här menar jag både som patient och personal. Jag kommer definitivt tänka på framtiden, vad är det för små kommentar som kommer ut från min mun och när.


3: Kommer ALDRIG att söka till Robinson. Att inte kunna äta och dricka fick mig att inse att Jag ÄLSKAR MAT OCH VATTEN!!!!


4: Rörelsedetektorerna i all ära, men att sitta på toa och helt plötslig inse att man har suttit "för stilla" när ljuset slocknar är inte roligt. Tur att jag kunde vifta och flaxa med armarna och spela en halvdöd fågel;) Men många patienter kan inte göra det och bli´r livrädda......


5: Man BLIR behandlad annorlunda när personalen får tar reda på att man jobbar själv inom sjukvården. Men en själv har MYCKET mer förståelse och börjar inte tro att man har cancer bara för att läkaren inte kommer redan kl 7 på morgonen och rondar...


6: Gud!!! Är vi personalen helt ifrån vettet, hur vi kör med sängarna? Jag höll på att dö när de körde mig i sängen till röntgen. Det är en helt galet F1 tävling i korridorerna;(


7: Och till slut får jag faktiskt berömma mig själv:) Jag var INTE en Pain in.........patient dock att jag är ssk. Tvärtemot. Ringde nästan aldrig, gnällde inte, och var en mesig liten mus istället en som säger "Ja, jag VET" när Dr kom och förklarade anatomin till mig. Tänkte-"Låt han glänsa, och gör hans dag toppen":) Så mina kära vänner det slutsatsen av upplevelsen var att DET SUGER ATT VA PATIENT, dock allt den underbara hjälpen som man får. Varför? För att man känner sig kass och saknar sin galna familj!!!

Kramis-kramis


Sterilt, men supermodernt nybygt AVA(Akut Vårds Avdelning)




Mat                                                och                     MAT

Facebook. Universums mittpunkt! Enligt några....

Missförstå inte mig, jag är också en av de frälsta som dela sitt liv med andra, och istället för att lyfta luren till telefonen, diskuterar jag på chatten;) Men problemet kommer när vissa tar statusen/vänskapslistorna på blodigaste allvar.

Som jag skrev innan, så i somras har jag gjort en rensning bland "vänner" på fb. De jag inte pratar med, eller de som inte bryr sig att svara eller kommentera mina inlägg tog jag bort. Inget personlig, men jag kan inte följa och behålla 300 bekantar bara för att det ser bra ut i statistiken. Som sagt, jag tänkte att de kommer inte att sakna mig, eftersom vi har inget gemensamt.

Problemet kom när en vän som plockade mig på fb(är vi på dagiset eller) för vi drog inte samma slutsats hur ett vänskap ska se ut, upptäckte att jag tog bort hennes familj. Japp: Katastrofen var nära. FB är LIVET! Tydligen så sysslar jag med ett personlig vendetta mot de.

Men halooo!!! Kom igen!!! Jag?

Ett: Familjen har blivit bortplockad för längesen så det har inte med henne att göra.

Två: Tror ni att jag orkar att bry mig? Har problem så det räcker!

Tre: Jag lever INTE för fb, fast det man kan tro det ibland;)


Så det ser ni!!! Jag är inte Gudfader med ett enda  livsmål, att föra ett personlig vendetta!!!


Kramis -kramis:)

Har efter mycket tjat från vänner(som jag vet att menar väl) ringt idag till psyk. Har inte mått bra i sista tiden. Humörsvängningarna är värre, har lipat på jobbet, är trött konstant, och har börjat dra mig tillbaka för att träffa folk.

Cancer. Suger ut livet, lurar bakom görnet, förstör drömmarna. Många är drabbade och så klart vill man hjälpa till på något sätt! Så glöm inte att stödja  Bröstcancerfonden under Oktober månad!!

http://www.cancerfonden.se/

Tjabb, övertalning, ögon som blinkar, planer som läggs fram, löfte som lovas hålla, osv. Nej jag pratar om inte att va gift;) Pratar om att skaffa en hund. Det skulle inta va ett problem om Nellie inte skulle va allergisk. Hon reagerar inte på alla, men allergin är ändå där. Så vad gör en mamma som har lite bipolär inslag i sitt liv? Klart att hon går med på det när hon "mår bra";)

Jag är uppväxt med hund, katt, fåglar. Så jag förstår hennes önskan. Men vad ska vi göra? Ja. Vi jagar ett ras som man ska kunna ha dock om man är allergiker. Så valet blev Bichon Havanais. Underbart litet ras, som med sitt utseende kan smälta vilken hjärta som helst.

Så det är bara att söka upp en uppfödare, låta Nellie "nosa" in i hunden, och sen ha en familjeråd, där alla, dvs Jag och Nellie som mest lovar på heder och samvete att vi sköter hunden.

Jappp!!! Tillökning väntas den 22/11. då kommer en av de sötnosar flytta hem till oss, och "småbarnslivet" kan börja igen:)

Och de som till hör det "negativa" gänget, kan jag bara tala om, att Ja, jag vet vad jag ger mig in på och ja jag vet att till slut kommer det va min hud. Men som sagt man har ett liv! Varför ska jag neka något för mitt barn och för den delen till mig själv, som gav otroligt glädje till mig när jag var barn/yngre;). Jag tror många tackar nej till saker idag fö att vi har helt enkelt blivit för bekväma, och förväntas saker av oss. Vi sitter och väntar. Jag gör så när....jag gör så när....Men halooo! Vakna!!! Du har inte allt tid i världen. Gör som du känner för det(så länge du inte skadar någon) Så för en gång skull, lyssnar jag inte på de rösterna!!! Det är min familj, mitt liv, och mina drömmar. Gillar du inte läget? Träffa mig utan hund, eller ta en tablett!!

Puss;)


Bilderna, och så klart valperna kommer från www.trasselsudden.se

Ibland är livet bara skönt! Att vakna på en söndagsmorgon och se ett brev av tre små hönor......:)

Då var det dags igen. Vinlotteri med jobbet. Och för att sanningen ska komma fram, det är mer ätande, än drickande på vårt lotteri. Med ett gäng som jobbar hårt inom vården är det en mirakel att vi kan få ihop en tid då några kan va med. Eftersom ofta har man jobbat under dagen, eller ska upp tidigt på morgonen blir det inte mycket vin, men desto mer mat, skratt och en avslappnad stämning. En tid, då man kan slappna av, ventilera, kräkas över systemet och titta runt, sitta där och va tacksam att man har faktiskt underbara arbetskamrater.

Så som vanligt, blev det ost med kex, då olika ostar med sina smak och lukt cirkulerade runt vid bordet för att kittla våra smaklökar. Frukt och grönsaker förhöjde upplevelsen, och ibland, men bara ibland hördes inte annat än ljudet av njutningen.

Och så klart kom vi till självaste lottningen, då man samtidigt avnjöt efterrätten......Mmmmmmm kan jag bara säga!!! Såååå gott!!!

Men tillbaka till lottningen. 17 flaskor stod på bordet och med alla namnen i ett hatt,började lottningen......
Och attans!!! Så klart att jag inte vann en enda flaska:( Jag tillhör inte till de som vinner ofta, men.......VEM BRYR SIG!!! Jag nöjer mig med god mat, underbart sällskap, och om jag vinner? Ja, då fylls vinsamlingen på i hemmet:)

Hissa

1. De varma kvällarna, då man kan fortfarande ha bara en tröja när man är ute.
2. Värmeljusen. Men haloooo!!!! Nu kan vi elda!! Det finns inte mysigare!!!
3. Stoldamen, Eva Berghdal som trots sin ålder(96!) har sålt allt och flyttat till Thailand!!!! RESPEKT!!!
4. Alex Shlumans show. Han äger!!

Dissa

1. Unga svenskar som försöker smuggla drog från semestern. Men halo! Alla som har sett Bankok Hilton VET hur det kan gå!!!! Kanske man ska ha filmen obligatorisk på gymnasium.
2. Älgbygget. Ska kosta samhället ca 100 milj. kronor. Jag skulle gärna satsa pengarna på något annat än på en restauran, där tyskarna kan köpa miniälgar för sina samlingar;(
3. Psykiatrin. Där behövs en rejäl rensning och nytänkande!! Än så länge är det bara medicinering och förvaring! Skärp dig Alliansen!!!
4. Aftonbladets hemsida. Du kan inte läsa något vettigt om du inte går med i Plus klubben.

Ha det gott igelkott önskar Pitbull:)