Pitbullmamma

Årets skolavslutning slutade lite annorlunda än det brukar göra. Varje år fick man tränga in sig i en varm kyrka för att se sina barn sjunga, spela och stråla i förväntan på sommarlovet. Hade man tur så kunde man va med i båda tjejernas avslutning, men det har hänt att vi fick snällt dela på oss. Jag har förstått att det tillhör den svenska traditionen att avsluta terminen i kyrkan. Eftersom jag är inte så troende och om jag ska va ärlig så gillar jag inte de supermoderna kyrkorna(kalla mig gammalmodig, men jag älskar de gamla otroligt fina byggnaderna med sina vackra målningar,skulpturer och guld krims-krams) så jag blev glad när jag läste veckobreven.

I år skulle vi va ute!! Hela skolan, tillsammans, under bar himmel i det vackra vädret!! Och det var underart!! Hundratals föräldrar, syskon, morfar, farfar och en salig blandning av människor som tog med sig filt, fika och lyssnade på barnens och lärarnas sånger och klappade händerna. Om man ska komma nära Gud så vet jag inte hur man ska kunna komma närmare. Vi behövde ingen kyrka för att kunna känna gemenskapen, glädjen och kärleken som strålade tillsammans men solen. Alla var glada och när jag fick i mig kaffe efter en migränfullt natt så blev jag också bättre:)

Så ibland en bar himmel kan va lika vackert som målningarna i kyrkans kapell.....

Glada tjejgänget som slutade 4-an





Och de stora tjejerna som slutade femman.....