Pitbullmamma

1. Puff lever och växer.
2. Har tripplat sin vikt(väger 255gr) rena mördarhare......;)
3. Har har fått in tekniken med att gnaga gräs.
4. Sover bäst på "hyllan";;)
5. Är för tam.....inte bra;(
6. Har blivit allas kelgris.....kommer och går som en hund i huset...
7. Har börjat umgås med brudarna. Dvs med kanindamerna i familjen.
8. Är Sveriges mest beresta Hare:) Göteborg,Öland,Malmö.....

Då var det vägning...


Mmmmm....gräset var rätt OK!!



Gillar inte min bur,men resa med familjen gillar jag:)




Sover bäst på "hyllan" hos min "mamma".




Jag är fortfarande rätt liten......

Jag är inte den som bli chockad av mycket,men idag tyckte till och med jag att det var lite för magstarkt.

På väg hem från Malmö har vi stannat på Hästveda Marknaden. Marknad som marknad utom just den skylten som jag har hittat på en vagn där de sålde olika korvar.

Vad tänkte de på? För min reaktion var direkt. "Har du ingen man,inget sexliv eller ingen massagestav hemma, kan du få en korv UTAN böj. Så kom tjejer och fixa kvällens hjälpmedel!!"

Fick spelet och blev sååååå jävla arg!!! Jag har inte sett någon skyllt där det stod-"Killkorv med hål i" Ska det va lika för alla så var tog deras korv vägen???

Kalla mig pryd(som jag är definitivt inte är) men från en man som skyltar sina korvar så vill jag inte handla ifrån!!!


Så beskåda skylten!!!

Ibland växer små horn på mitt huvud(ok de är där hela tiden) för att provocera mina barns tänkande. Tonåringar som tror att de har byggt världen, deras syn är det rätta synen på saker och ting, och de följer "Trenden" slavisk. Det är då jag vill utmana deras tänkande.

När man står vid en kassakö kan man beundra eller bli förskräckt att 90% av tidningarnas löpsedel handlar om kroppen, och så klart hur du kan uppnå det "rätta" kroppen. För att passa in. För att gå ner i vikt, för att få bättre, finare, "identisk" kropp som "alla" andra har. Vilken ski...snack(förlåt).

Men som sagt, dubbelmoral på stranden kan vi kalla den inlägget. Jag har alltid haft problem med vikten. Kommer från en familj, där alla kvinnor genom alla år, generationer har bantat. Ingen normal syn på sin kropp, vist? Svårt att acceptera att åren går och gravitationen sätter sina spår. Kanske man skulle bo på Månen....Men tillbaka till ämnet. Jag brukar sola topless. Men jag har mina regler. Aldrig om någon manlig familjemedlem är närvarande eller någon som jag känner har sin man med sig. Och bara liggande....dvs inget Baywatch springande på stranden.
Och hur knäppt är inte det? Varför kan vi människor inte titta på en kropp utan att få fördomar, tankar och känslan att det är fel......

Många behandlar sin kropp som sitt tempel. Men jag undrar......om man inte ens kan står för en kropp som är unik som är bara ens eget, hur kan man då behandla det som sitt tempel. Jag skulle kalla den istället "Min kropp mitt fängelse".

Mina barn höll på att svimma av. Så klart jag var det pinsammaste mamma i hela världen-i alla fall på stranden, dock att det fanns flera andra som solade utan överdel. Och då var jag tvungen att förklara allt som jag har precis beskrivit till er. Min lilla höna tyckte att jag var fortfarande pinsamt, medan stora hönan såg fundersamt på mig och sa-"Ok mamma bara du inte solar med dina "ögon" på dig också". Och här måste jag förklara en sak. Nämligen att jag hatar få märke på ansiktet efter solglasögonen när jag solar. Så jag tar mina två svarta"ögon" dvs ett par plastbitar som man har när man solar solarium, och på det sättet sliper jag märket, och störs inte av solen i ögonen. Smart va? Ok inte snyggt men praktiskt.

Så jag är stolt över stora hönan som förhoppningsvis får en bättre syn på sin kropp än många kvinnor har idag och en dag kan hon säga stolt, att "Min kropp ÄR mitt tempel!!!"




Mina extra "ögon"

Hittat en litet text på ett litet hus. Kunde inte hålla emot....var tvungen att ta ett kort:)

Många kommer tänka att Jag är störd, men jag tycker att det är rogivande att gå runt i en kyrkogård. Redan innan min mamma gick bort, tyckte jag att de Svenska kyrkogårdar var underbart rena, vackra med sina blommor, buskar och träd och jag tror att många Svenskar vet inte hur "bra de har det efter deras död".  I mitt hemland är tyvärr kyrkogårdar är överfulla, det finns inte plats, och har du ingen som kan/vill vårda din grav så förfaller den i glömska. Ingen går runt och är måna om allt liv som växer runt om kring gravarna, och ibland är komposten så fullt att det ruttna doften sprider sig över hela kyrkogården.

Så idag var det dags att besöka en av många av de i Sverige, Min lillasyster har berättat om de gigantiska gravarna där familjer med vårt (mitt gamla) efternamn ligger, dock vi inte är släkt. Så klart att en kvällspromenad skulle bli dit efter dagens bad vid havet.

Med tanke på familjerna kommer jag inte lägga ut bilder där namn syn. Beskåda bilderna och njut naturens kraft, harmoni och skönhet där själarna får sin lugn och ro.


Gigantiska gravar av marmor. Vackra men för min smak är de lite för mycket.


Vissa familjer har egen byggnad....




Naturen lurar allt logik:)


Lugnande harmoni....




Vet inte hur naturen har tänkt här;)



Mäktig och vacker väktare!!!

Då var det bestämt! Vi skulle till Köpenhamn för att besöka Tivoli. En förvirrad gäng satt framför datorn, väntat på väderrapporten från Köpenhamn, och försökte klura ut om man ska våga åka. Inte för att man var rädd för berg och dalbana(ok jag var rädd) men för att det regnade i Malmö, och det såg inte ljus ut heller på väderfronten i Danmark.

Men till slut så åkte vi!!!!!!

Väl framme var vädret mulet men varmt, dvs perfekt för lite aktion. Det var lika bra att ta tjuren vid hornet och hoppa på det första berg och dalbana, och skrika järnet!!!!! Och efter att man har skrikit och upplevt nära döden upplevelse, var det bara att fortsätta! Och tro eller ej, men jag har fixat det utan att dö;)

Efter några (rätt många) timmar efteråt var det dags att bege sig till Christianias hamn för att besöka lillebror och avnjuta hans underbara sushi. Vad vi inte räknade med att promenaden tog ca en timme. Vi var döda när vi kom fram och supervarma eftersom solen har visat sig från sitt bästa sida. Men sushi blev det, och 4 vuxna och 2 barn(som äter lika mycket som vi av sushi) tryckte i sig 110st bitar!!!!

Och vad behövs efter en sån måltid, om inte mer promenad! Det var dags att bege sig till Christiania. Kanske inte det mest barnvänligaste turistattraktion, men efter en pedagogisk förklaring tyckte barnen att det var fascinerade att se "de laglösas land" där personer med alternativa livsstilar lever. Det som inte många vet att mitt i smeten finns en ö omringad av havet, där man kan beskåda de roligaste arkitektritade hus som tex var byggd upp och ner, hus som liknar mest som en byggnad från Sagan om ringen, och en helt underbart miljö. Så det var värt att besöka stället.

Väl efter den långa dagen tyckte vi att vi förtjänade att åka tunnelbana, tåg och bil, istället för att promenera!! Och efter en låååååång resa, var vi hemma och svimmade in i säng!

Vilken dag!!!!

Vem är coolast??



Jonas har fått två små "horn" ;)



Vem är coolast IGEN:)



Ser ni mig, ser ni mig???? Jag var uppe dääääär!!!!!



De är INTE mina barn;)



Blodsockret ska fyllas på....



Mirella är superglad!! Tivolis anka på besök.....



Sushi!!! Mmmmmmm.....

Då var det dags att utmana mig själv och försöka överleva 4 dagar med att bo i tält. Kan ni tänka er?? Jag, storstadsunge som har sett träd bara på bild, kryp fanns för att dödas, och naturen var skrämmande som en skräckfilm. Men som sagt, har Suz övertalat mig att campa 4 dagar! Bara vi ,tjejer.

Det blev Sonjas Camping på Öland. En underbart fräsch camping som ligger 5 minuters promenad från havet, har pol(var ett krav från hönorna) och precis lagom bort från Borgholm så att de "galna" semesterfirare orkar inte köra dit.

Har haft turen att kunna låna söta svägerskans Agges stora Chrysler, så att vi kunde åka alla i samma bil. Det var disco, djupa samtal, galna tankar och massor med skratt hela vägen dit.  Och äntligen var vi framme.

Då var det bara att checka in och hämta vår tältnummer. Suz var ärlig som vanligt, och jag tror att personalen fick något att tänka på hela dagen.

"Två vuxna , 4 barn och en hare. Tack."  Hur galet lät inte det:)

Ja, ni läste rätt! Haren Puff skulle med så klart. Vem skulle mata honom, medan vi var på väg? Mannen var på fiskeresa och ingen ville ta på sig ansvaret. Så Puff fick låna en katt bur och åka med.

Väl framme var det "bara" att få upp tältet och bygga inhägnaden till Puff. Vilken tur att Suz var rutinerad tältare!!! Jag skulle aldrig fått ihop det. Det var massor med pinnar och en stooooor tygbit som såg definitiv inte ut som att någon kan bo i den i närmaste tiden.

Men det gick och efter en "liten stund" var allt på sin plats:)

Resten av dagarna kan beskrivas så här: Bad, glass, mat, VÄLDIGT LITE KAFFE(Suz har bestämt att lägga in mig på avvänjning) skrattattacker vid läggdags, så Erika försökte hitta sin plats i sovsäcken, godis och BARA VARA!!

Det var underbart!!!! Och jag kan stolt säga att jag har överlevt, och kan tänka mig upprepa resan nästa sommaren!!!

Så kära läsare, här kommer några bilder från den fantastiska resan.

Om någon skulle säga till mig för 15 år sen att jag ska bo i ett hus, odla grönsaker och skulle bli besatt av att plantera blommor, se allt växa och få liv, skulle jag bara skratta åt den personen. Jag? ;)

Jag hatade allt som heter småstad, hus ville jag aldrig ha, blommor fanns bara i plast(annars dog de) och grönsaker kunde man ENDAST köpa i affärerna!

Det var jag i ett nötskal.

Jag har förändrats under åren.

Så beskåda den första skörden.....

Så klart att jag har inte glömt berätta att jag har också fyllt år, men eftersom jag fyller inte jämt som Jonas och mina 28 år ;) räknas inte, så blev det inget stort firande av det hela.

Men i år har alla tänkt efter och presenterna speglade min stora fobi och ett behov som min kropp har.
Nämligen att jag är flygrädd/livrädd att flyga utan mina barn, och att har fortfarande svårt att slappna av och lyssna på kroppen.

Men i år får jag utmana mig själv!!

Presenten min man gav till mig/oss, en långweekend i Rom på vårt bröllopsdag.
Vilken present!!!! 4 dagar bara Han och Jag i en av finaste staden i världen. Allt historia som staden har upplevt speglar sig överallt, och detta kommer jag uppleva med mannen i mitt liv!!!!

Jag fick även böcker att läsa under sommaren, bidrag till resan,en middag från kära vänner, och en underbart smycke från Suz.

Kan det bli bättre??? Knappast!!!

Så Erika!! Knapra på pillerna, öva andningen för du ska flyga!!!!!

Mannen i mitt liv. En underbar människa som anlände till världen för 45 år sen den 24/6. Och vad är det som man firar här i Sverige samtidigt? Så klart Midsommar. Och alla som har tillbringat några år här i det underbara landet, vet att vädergudarna är INTE snälla mot oss på sommaren. Så det blev tält och hela baletten när 45-åringen skulle firas(utan att han visste om det) och grodorna skulle dansa in sommaren:)

Jag tänkte inte skriva mycket gott folk, utan låter bilderna tala......

Men kort beskrivet handlade dagen/kvällen om: Sill, potatis, gräddfil, nubbe, nubbe, nubbe, nubbe, tipspromenad, regn, kaffe, jordgubbar, grädde, nubbe, Ja mår han leva!,nubbe, nubbe, öl(han kom vilse), nubbe, grillat, sallad, baguetter, nubbe, musiktävlingx3, godis, ostbågar, chips, och till slut Aladin ask MED nubbe;)

Skåååååååål!!!!!



Smaklig spis!!!



Kvällens galnaste brudar:)



Man kan ha roligt bara man står vid maten!



Kvällens födelsedagsbarn, som har fått segelflygning som present;)



Kära svärföräldrar!



Kvällens käraste par!



Musiktävlingens tjejgäng.



Killgänget var lite mer splittrade.......



Domaren och DJ.



Grillning på hög nivå.....



Kvällens gladaste gubbar;)



De som frös mest.....



Kvällen yngsta och sötaste gäst!!!!



Kvällens ondaste blick!!!!



Kvällens Pose....



Kvällens mor och dotter med blicken...

Många kommer sätta kaffet i halsen, eller gnider händerna i förväntan,  att det kommer några saftiga sexberättelse. Men..... fast jag skriver en hel del personliga saker, så vill jag behålla en liten bit av mitt privatliv för mig själv;)

Så berättelsen handlar om våra sängar genom åren. Ni som har/haft småbarn vet hur det börjar.
När första små krypet anländer, förändras allt. Helt plötslig tar de över hela platsen i sängen, och ingen kan undgå de små smällarna av små fötter och armar. Och det går bra ett tag med den sköna sängen man har haft som kärlekspar......

Men......då var det dags igen,och nästa små varelsen kommer i ens liv, och så opps helt plötslig har de invaderat sovrummet och nätterna består av kånkande av täcke och kudde då en av föräldrarna (oftast papporna) flyttar till soffan för att resten av gänget ska kunna få plats.

Det var då vi fick nog!!!! Köpte två 105 sängar och med 210 cm bred säng var våra nätter räddade:)

Och nu när de är stora och sover i sina egna sängar har vi satsat på 160 säng då efter 15 år ihop gillar vi sova tätt ihop i sked:)

Men.....

Nu kommer nästa invasion!!!! Av kuddar!!!! Man börjar få ont i höften, axlarna, ryggen, och vad gör man? Ja man pallar upp här och var med kuddar. Så vi är tillbaka där vi började......vi och 6 kuddar i sängen.....

Så ibland har storleken  faktiskt betydelse!!!!



Egentligen vill man bara sova GOTT!!!

Ibland är det svårt att förklara för de som har aldrig varit där.
Ibland känner man sig som en tiger i ett bur.
Ibland vill man bara dö.
Ibland är livet rätt OK.
Ibland känner man för att bara gråta.
Ibland gråter man bara.
Ibland ler man bara för att få folk att sluta fråga.
Ibland förstår folk inte och tycker att man är bara löjlig och lat.
Ibland saknar man sitt gamla Jag.
Ibland biter man ihop för ett fungerande vardag.
Ibland vill man bara slänga alla tabletterna.
Ibland känner man faktiskt glädje.


Men för det mesta vill man bara känna glädje igen och slippa de mörka stunderna!!!

Jag börjar upptäcka flera skrämmande sidor av mig själv.

1. Jag besöker gärna affärer där de säljer växter.
2. Kollar reklamtidningar och jämför priser på matprodukterna, fast jag vet att jag kommer ALDRIG köra runt för att "göra en klipp".
3. Hänger tillbaka den sexiga toppen med motiveringen att "bubbisarna kommer bara att ramla ut" (vem brydde sig innan om den bagatellen?)
4. Börja gilla spetts och rush-push.
5. Hänger tillbaka jeansen i garderoben och plockar fram tightsen, med motiveringen "bättre att andas, än dö snyggt" (en sak till som man inte brydde sig innan!)
6. Glider runt med min kaffekopp i handen, pyjamasbyxor och barfota på morgonen och "kontrollerar" blommor växter och planteringslådan.(grannarna är vana nu att se mig så:))

Så jag undrar....är det tantvarning?? Eller har jag mognat till slut??

Vet ej men om det är tantvarning, så ÄLSKAR JAG ATT VA EN TANT, och jag hoppas att jag kommer bli en riktigt cool tant i framtiden!!!

Årets skolavslutning slutade lite annorlunda än det brukar göra. Varje år fick man tränga in sig i en varm kyrka för att se sina barn sjunga, spela och stråla i förväntan på sommarlovet. Hade man tur så kunde man va med i båda tjejernas avslutning, men det har hänt att vi fick snällt dela på oss. Jag har förstått att det tillhör den svenska traditionen att avsluta terminen i kyrkan. Eftersom jag är inte så troende och om jag ska va ärlig så gillar jag inte de supermoderna kyrkorna(kalla mig gammalmodig, men jag älskar de gamla otroligt fina byggnaderna med sina vackra målningar,skulpturer och guld krims-krams) så jag blev glad när jag läste veckobreven.

I år skulle vi va ute!! Hela skolan, tillsammans, under bar himmel i det vackra vädret!! Och det var underart!! Hundratals föräldrar, syskon, morfar, farfar och en salig blandning av människor som tog med sig filt, fika och lyssnade på barnens och lärarnas sånger och klappade händerna. Om man ska komma nära Gud så vet jag inte hur man ska kunna komma närmare. Vi behövde ingen kyrka för att kunna känna gemenskapen, glädjen och kärleken som strålade tillsammans men solen. Alla var glada och när jag fick i mig kaffe efter en migränfullt natt så blev jag också bättre:)

Så ibland en bar himmel kan va lika vackert som målningarna i kyrkans kapell.....

Glada tjejgänget som slutade 4-an





Och de stora tjejerna som slutade femman.....

Tiden går och de små "barnen" blir större och större.

Bilden säger allt!!! God kväll:)

Han stod lite klen mellan Doris och Agda;)



Han har tuffat till sig!!! Och Tjejerna har lagt på sig lite också:)



Håller tummarna för små Bertil Tomater;)

Då var det dags att utmana ödet och åka till Liseberg. Eftersom jag är höjdrädd och har liiite kontrollbehov, så hatar jag att åka på alla attraktioner som innebär höjder, upp och ner och...ja ni vet, allt som man kan spy av;)

Så en salig blandning av 9 personer har satt sin kurs mot Göteborg tidigt på lördagsmorgon. Och så klart innan en del djurvänner får hjärnblödning och undrar hur ska harungarna klara sig på  11 timmar utan mat, så kan jag lugna de små aktivisterna och berätta att sötnosarna fick snällt följa med i en kartong fult med hö och en gosig handduk, så att de kunde bli matade. Helt galet!!! Men vi var på väg!!!

Jag ska inte tråka ut er och babbla om mina nära döden upplevelser under dagen, men så klart åkte jag på Lisebergsbanan, Flume Rider flera gånger utan att svimma av, blev blöt i Colorado, Ihjälskrämd i Spökhotellet Gasten (en bra tipps, gå ALDRIG sist i kön där inne) och skrattade loss med härliga kompisar!! Så nu kommer bilder istället!!!

Påfyllning av blodsocker...ser ni harungen i Nellies hand?




Så glad var man innan.......


Då var det grönt att börja!!!



Glada pinglor!!!



En glad Suz med sina sötisar!!



En mindre glad Suz;)



Malin med sin härlig Hampus och mannen min Jonas.



Galen tjejgäng.



Ni fattar varför jag är gift med han....eller:)



En välbehövlig paus......



Glada föräldrar efter att alla har fått i sig mat och KAFFE!!!



Suz äl väll förberett denna gången!!!



Och så vann hon också!!!




Och sist med inte minst de underbara barnen som har skött sig exemplarisk
under hela resan!! Love you!!!

Fredag, semester och regn!!! Hur i he....har jag lyckats spika in en semesterdag med ösregn:(  Tog en sömntablett igår och sov som en stock efter en sömnlös natt, och det resulterar en trögstartad Fredag och en seghet som håller sig hela dan. Men det spelar ingen roll när det är ändå ösregn.

Så det var bara att plocka in Piff och Puff och börja mata de medan kaffet bryggdes. Ingen lätt uppgift, då är de så små att de har problem med att komma på hur de ska hantera min "nappflaska" fungerar. Så det kallar jag terapiarbete;)

Efter matandet så tänkte jag kolla på en film som jag har hört talas om, men hade inte så stora förväntningar. Så fel jag hade!!! Det var kanon. En riktig tjejfilm, som passade perfekt till min sega sinne. Kaffe och film. Underbart.
Filmen heter:Wather for Elephants. Varmt rekommenderat!!!!

Så dagen flyter behagligt. Nu ska jag bara komma på vad vi ska ta med os för frukost till vägen när vi åker till Liseberg imorgon!!(bilder kommer). Men än så länge slappar jag och lyssnar på Adele, som är en underbart sångerska!!

Önskar en skön fredag till er alla!! Kramis-kramis!!!!:)





Underbar film!!!

Ok, de heter inte kaniner utan HARAR!!! Harar som man vill ta ett alvarligt snack med efter gnagandet på våra träd och ätandet på mina blommor:( Men inte med de vi har fått på halsen.....De kan man inte va arg på!!

Jag har funderat länge, hur vissa kan ha flera hundra vänner på Facebook....inklusive jag:)

Är de verkligen mina vänner? Har jag något gemensamt med de? Pratar vi via chatten? Kommenterar de mina inlägg någon gång och med det visar att de faktiskt läser vad jag skriver?

Så jag har plockat upp min "vänlista", och rensade. Funderat länge vem jag "städar" bort och varför, men till slut kände jag mig befriad, och listan blev genast mer intressant!!

Så vårstädning är inte så tokig ibland.....till och med på FB:)

Ha en skön dag!!!!