Pitbullmamma

Först och Främst!! TACK ALLA som har stöttat mig under det året!! Kram!!!


Då var det årets sista dag. Ett år har gått igen, och man har stora förväntningarna på det kommande året. 2010 var inget bra år för mig, men på andra sidan kanske var det meningen att det ska va så, för att jag ska lära mig massor med nya saker om mig själv och om livet.

Året började som vanligt för alla. Nya förväntningar, nya löften nya drömmar. Kommer knappt ihåg hur första delen av året var. Allt gick i 110 och snurrade alldeles för fort. Har förträng de sista tre årets kamp och förträngde behovet ta tag i saker. Har även fått ett rätt stort knäpp på näsan och ett törn i hjärtat som nästan knäckte mitt annars rätt ok självförtroende och det hjälpte också till att jag försvann på vägen. Det märkte jag inte förrän jag gick in i väggen. Tokig, va? Jag som jobbar med sjuka, och har allt kunskap bakom mitt lilla galna panna skulle har sett varningssignalerna. Men nej....jag är duktig på att gräva ner saker:)

Som sagt så var det slut i våras. Jag ville inte va med längre och har tyckt att alla skulle ha bättre utan mig. Som tur blev det inte så. Jag har en underbart chef , underbara arbetskamrater och så klart vänner och familj som tvingade mig att söka hjälp, som har stöttat mig och för den delen stöter mig fortfarande. Periodvis var det tuff, då var det svårt för omgivningen att förstå mitt sätt att va, eller rättare sagt att inte ville va. Att inte vilja umgås, att inte kunna klara av alla måste, viljan att vara själv och helst låsa in mig i ett mörkt rum och bara vara. De som har inte varit där jag var kan aldrig förstå hur det känns. Och det accepterar jag. Sommaren gick och jag har accepterat mitt nya jag, att säga nej, tänka också på mig själv och att avsluta saker som jag inte mår bra av.

Så det var höst igen och jag började  på jobbet. Arbetsträna heter det, och idag kan jag förstå, att utan det skulle aldrig har gått. Jag var panikslagen innan jag ens kom i närheten av lasarettet, hjärtat bankade, jag tvivlade på mig själv som människa och kunskapen som jag besitter som sjuksköterska. Det var tuff. Och så klart oroade jag mig vad folk i min omgivning tycker om allt detta. De har lärt känna en glad, galen pitbull, som är alltid på G och har tusen järn i elden. Skulle de älska mig nu,när jag själv tvivlar på mitt nya jag? Så hösten var tuff.

Men nu står jag här sista dan på året och kan säga att Jag är på G igen. Inte på samma galet sätt som innan men jag är här. Jag lever!! Jag jobbar igen, tvivlar inte på min kunskap längre, har börjat umgås mer med folk och lyssnar på min kropp.
Så klart att ibland kan jag dra mig tillbaka till mitt "skal" (klart man är en kräfta) och ibland känner mig som en tiger i en bur, men nu har jag redskapen att hantera det. Jag har lärt mig att be om hjälp, och det viktigaste är att jag accepterar mig själv hur jag är just nu.

Så alla glada läsare!! Man ska inte ge nyårslöfte, så jag kallar de inte löfte.
Jag kallar de saker som jag HOPPAS på att jag kan förverkliga.

Så här är de sakerna som är med på min lista inför 2011

• Tagga ner....
• Lyssna på min kropp
• Acceptera vem jag är och inte är....
• Var fortfarande galen:)
• Ha-ha....vikten....det är med varje år:) Men nu jävla......
• Uppskatta mer mina vänner....
• Försöka komma ut från mina pyjamasbyxorna......NEH....det håller aldrig;)
• Komma iväg till ett varmare land.....
• Och till sist!! Om inget av de kommer att förverkligas, så kunna dra på axlarna och säga: "Jag har försökt i alla fall!!"

Gott nytt år!!!  Önskar en galen  och lite skrynklig(ser jag nu- my God!!!)  Pitbull!!:)

ALMANACKA!!! Ett måste i allas hem. I alla fall i vårt hem. Så varje år ska det inhandlas en familjealmanacka med 5 spalter så att alla (mest jag) kan skriva in sina aktiviteter och schema.
Så var det nu också. Oftast är de jättedyra men vi hittade en igår för bara 29kr:) Solklart ett fynd!!

Men att komma till poängen. Det roligaste var när jag öppnade den och hittat massor med klistermärke med olika motiv för varje händelse. Klockrent terapiarbete!! Så nu ska jag inte bara komma ihåg att skriva in allt, och påminna hela familjen om att LÄSA almanackan, nu ska jag klistra in rätt märke också!!!!

Vem behöver piller och terapi när det finn såna fiffiga almanackor??

Så jag VET vad jag gör idag......och JAG VET att vilken almanacka kommer INTE att följa med hem nästa år oavsett priset;(



De fiffiga klistermärken.....

Nytt år snart och det innebär nya räkningar, nya papper, och allt s....som kommer med posten och enligt min söta man är ett MÅSTE att spara. Vi är såååååå olika när det gäller den biten. Han är en samlare(min söta hamster) och jag är en slängare. Så idag ska jag gå genom papperna(utan han) och sortera men först och främst SLÄNGA.
Jonas är hemma så det blir säkert några fighter vad man ska spara och inte, men jag hoppas att jag vinner i längden.

Så den som ska inte sparas ska TUGGAS!!! Nej, jag har inte ändrat matvanor, det är bara min söta dokumentförstörare som får jobba. Älskar den lilla krabaten. Ifs skulle jag vilja ha en som tuggar inte bara på ett sätt och gör smala remsor, uten  en som gör PULVER av papper. (Anna Anka hade en i sitt program så när jag såg det blev jag frälst) Men psss....det stannar mellan oss då vill jag inte att min kära tuggkompis ska bli sårad.

Så fram med papperna här ska det sorteras och TUGGAS!!

God Morgon:)




Fröken TUGGIS♥

Hej på dig lilla monster!! Du har besökt vårt hem i flera år nu så jag tänkte döpa dig till prinsessa av Fam. Grip. Så klart att du ska också tillhöra familjen. Du är ändå här hela tiden. Men innan du får inträde i familjen har jag en fråga!! När äter du upp strumporna? I tvättmaskinen eller i torktumlaren, eller när de hänger på tork?? Och varför bara det ena??
Fundera lite och lägg en lapp med svaret i den gröna behållaren med halva strumppar som du har lämnat efter dig.
Eller är det ett sport för dig? För du är rätt duktig på att lägga tillbaka den andra halvan när man precis har gett upp och vill slänga strumpan.....

Så välkommen lilla monster!! Frossa bland strumporna.


Smakligt spis!!



Gottelådan;)

Min man kommer att döda mig för bilden jag lägger in här men......han får väl bjuda på en gott skratt.....

Som det var skrivet innan, så ungarna har försökt att döda varandra på morgonen men utan resultat, som gjorde att vi gav iväg oss för att kunna sätta spräck på presenkortspengar som tjejerna fick till jul.
Så det blev HM, fika, Ruth med fl, och On Off.
Nu undrar ni säker vad är det för kläder man kan handla på On Off....nej det var inga kläder, det var en rit-tavla till datorn som lilla hönan vill köpa för sina pengar som hon har fått till födelsedagen och jul.

Jag har också gjort några fynd, som jag bara KUNDE INTE LÄMNA.  Jag är övertygad att de skulle ha fått ben och sprungit efter mig...på allvar!!! Och eftersom jag ÄR en Star Wars NÖRD var kalsongerna ett måste!!!

Så beskåda dagens fynd, och återkommer jag inte senare så har mannen gett mig ett erbjudande som jag inte kunde motstå!!! Det på grund av att jag har avslöjat bilder på hans nya kalsonger;)

Påfyllning av blodsockret ett måste när man handlar!!!



Likaså koffeindepot ska man fylla upp:)



Mössan kommer användas flytig!! Och kostade bara 99kr!



Är man nörd eller???



Och så mina fynd..... HM-s LdB skrubb duschkrämen är underbart. 50%
rabat gör det ännu bättre!! Varmt rekommenderat!!

God morgon alla söta bloggare!! Idag är det en bläääää morgon!! De som läser mitt blogg vet att jaga har varit hemma i 4 månader på grund av utbrändhet dvs livet hann ikapp mig. Så för mig är det livsviktigt med att inte stressa, och ha lugn och ro runt om för att klara av dagarna. Så till mitt problem idag.

Är man en dålig mamma för att man  HATAR JULLOVEN???

Barnen är ovänner så fort de vaknar, om de är inte det så är det jävelskap och skratt (som ifs är bättre än det förre) som gör ljudnivån i huset uthållig. Jag är beroende ev ett tyst lugn vaknande och det FINNS INTE i deras liv. Så klart att jag mår si så där med förkylning gör saken inte bättre. Men varför kan inte barn uppskatta tystnaden?? Är det något som är fel på deras programmering??

Så idag försökte jag parera mellan två PMS brudar, hotar de med utegångsförbud tills de är 30, och dricker min  tredje kopp kaffe för att klara av de. Och i smyg tänker jag.....när börjar skolan och samtidigt får jag dålig samvete:(

Så jag försöker locka en runda på stan.....får se om det blir uppskattad, innan de dödar varandra om vem som ska duscha först i det stora duschen(alltid bråk om det, fast vi har två badrum).

Så god morgon mina vänner!! Jag kan va glad över att det är bara -11C ute och solen skiner!!!!!
Puss♥


At de bara orkar:)

Sitter och dricker VARM MJÖLK!! Svimma inte!!! Ja, jag vet att jag sa att jag dricker mjölk endast till pannkakor, men jag fick en lustig känsla , eller sug efter varm mjölk efter biobesöket. På något sätt påminner det än när man var sjuk och den varma mjölken skulle bota allt....vist.....sen dess vet man att icke......men skönt gott är det.

Idag var det Alvedon och soffa dag. Är fortfarande slö, ont i halsen och har fått susande i öronen. Men eftersom biobiljetterna var redan köpta och Prins Caspien kan man INTE missa så blev det biobesök.

Filmen var kanon som de andra två innan och han är bara sååååå snygg-nu låter jag som en fjortis inte som en snart 40-åring ha-ha-ha..... Men det är sant! Han är snygg, filmen var bra det enda som störde mig att jag fick huvudvärk av 3D. Eftersom linserna var slut, så var jag tvungen att ha glasögon på mig (annars är jag blind)
Min brytningsfel och 3D gick inte så bra ihop. Varför-vet jag inte.......

Så nu är man hemma igen. Jonas snarkar på soffan, ungarna dödar varandra i deras del av huset(någon teater på g) och jag dricker varm mjölk. Galet!!!

Så jag hoppas på förbättring snart......för att jag pallar inte va sjuk hela tiden!!

God natt:)


Är man snygg i dubbla glasögon? Tur att det är mörkt på bio;)



Vad sa jag? Snygg "lejon" ;)

Som jag skrev innan så  jag  älskar myskläder, men likaså galen i högklackade skor!!!
Så i år var de självklara julklapparna som jag önskade. Så beskåda de bästa julklapparna!!!

Från min älskade man!!!  







Och de skönaste mysstrumpor som jag fick av mina hönor!! De har liksom redan vuxit ihop med mig!!!
Jag älskar er hönor!!!♥

Med julens alla matfrosseri och besök kom även stressjukan på posten. Det slår till varje år efter jul. Jag blir alltid sjuk efter jul. Så nu sitter jag här igen efter en behaglig och rolig arbetsdag, då jag har släpat mig runt och känt mig allmänt som Mr Bean. Ni vet.....förvirrad, galen, klumpig men rätt glad ändå!!!

Men när jag kom hem kände jag mig mer och mer kass rent ut sagt.....asså.....en sak till jag inte fattar med det svenska språket...varför säger man det så..."rent ut sagt"........varför kan man inte säga "smutsigt sagt"? Ahh...glöm det;)

Så tillbaka till Moi......

Dagens fundering....om man har ont i halsen och är en giraff, har man 100ggr ondare?? Med tanke på att deras halsar är mycket längre!!!! För att då ska jag inte gnälla.....de har det  mycket värre!!!

God natt mina vänner.....som ni ser humöret är det inget fel på:)

Jaha...typisk!! Har fastnat i något och jackan blev uppskuren:( Sååå onödig!! Lägga ner sura pengar nu efter jul för att köpa en ny vinterjacka!!Man hittar aldrig något på REA då det är vanligaste att det finns kläder bara med  udda storlekar eller som ingen vill ha. Det med mellandagsrea är bara en lurig grej!!

Så jag ska tillbringa morgonkvällen efter jobbet med att leta jacka!! Grrrrrrr...............









Man måste ha något så att man inte fryser........


SURT!!!

Jag tänker inte skriva mycket. Bilderna ska tala för sig.
Hoppas att alla har haft en underbart julafton med sina nära och kära och njutit stunden.


Så varsågod!! Jul på Jupitervägen 2010 med 17 personer :)

Nästan alla är med på bild! En del plockar fortfarande mat!!
Och lilla Freja sover:)



Pappa och småsystrarna Nathalie och Elisabeth♥



Kelle på G......



Dags att förberädda "Tomtem".......



Magen har "vuxit" på tomten.......                    Och så var det kalt me.....:)



En col tomte.......



Inga julklappar alls.....eller hur?                    Väntar på Tomte......



En col Tomte med alla barnen:)

När man har två sushikockar i familjen, och en familj som är galen i sushi kan man inte tänka sig annan kvällsmat än ......gissa....så klart SUSHI!!!

Syrran och brorsan kom upp från Malmö för att fira Julen hos oss och då var det perfekt tillfälle att köra en sushikväll, där man får se alla förberedelserna från början, får förklarat allt, prova på att rulla och göra sin egen sushi, och göra lilla hönan superglad för att hon får sushi på sin födelsedag.

Innan ni tittar på bilderna, vill jag bara säga att ALLT RESPEKT FÖR MINA SYSKON!!!

Sushi är ett oerhört krävande och principföljande mat, som kräver sin mästare. Och DET kan jag garantera att mina syskon var/är det.

Så smaklig spis!!


Mästerkockarna!!!



Halva syskonskara.....




Sushikockens två viktigaste redskap. En perfekt kniv, och ett glas vit:)



Hur man hanterar riset INNAN kokning bestämmer hur man
lyckans med sushin!!





Likaså fina, utvalda råvaror.....och så klar Wasabikrämen.....





Superglada amatörer......









Förre....2 plåtar med sushi.....



Det var inte mycket kvar:)



En glad, hungrig, och trött gäng som hugger i.....

Grattis min lilla höna som har fyllt 10 år den 23-e december!!!! Ja, jag vet vi borde ha planerat bättre, men Du var beräknat den 16-e, så om man tänker efter så hade du rätt skönt där inne och tog tid på dig!!!
Sen kom du som en X2000 så jag nästan fick dig i bilen. En liten , söt mörkhårig plutt som hade den sötaste röda pussmunnen på hela BB!!
Du var alltid glad, spred glädje runt om kring dig så fort du bara kunde le, började gå tidigt, och vi kallade dig "skuggan" för att du förföljde storasyster vad hon än gick. Tidigt visade sig att du fick dina färger från pappa men temperamenten, att va skogalen och att älska smycken fick du från mig.

Så nu har du blivit 10 år med en stark vilja , men fortfarande en liten pajas som vill och ha oftast roligt!

GRATTIS Lilla hönan på din dag!!!!

Älskar dig över hela världen, i hela universum och hela Jupitervägen!!!

Mamma:)

Favoritmaten är ett MÅSTE  när man fyller år. Twix och Risi Frutti;)



En trött morgongäng som är på väg sjungande till Ebba......



Nyvaken?? Njaa.....hon har varit vaken och väntat......men släckte
snabbt och spelade med när vi kom:)

Dagens utmaning var att avsluta alla julhandeln. Eftersom det var -15 ute trodde man att Nordpolen har flyttat till Växjö. Tur att jag tog körkortet på vintern och varje gång jag bokade en körning så snöade det, så det är ett barnlek för mig att köra på "så kallad skottade vägar", som jag kallar enklast halkbana. Vägverket skulle spara millioner på att samla alla nya körkortstagare till Växjö och låta de köra upp nu istället att åta de ta halkbanan. Ser inte skillnaden......Kanske jag skulle skriva till de.....

Men som sagt så målet idag= handla klart. Så jag gav mig ut i kriget. Medan jag snurrade runt i affärerna har jag tagit en välförtjänt paus och tog en fika med svägerskan Agge som är hemma med öroninflammation. Perfekt fikapartner. Jag kan prata oavbrutet, hon hör ändå bara hälften....:)

Men nu kan jag stolt berätta att JAG ÄR FÄRDIG!!!. Tomte, med dina små nissar, släng dig i väggen!!!! Ni är rena amatörer jämfört med mig. Tomten har alla medhjälpare som fixar och donar medan han glider rumt med Rudolf och slänger ut paket här och var. Att han klagar över att han behöver jobba över?? Aha....kom till vården lilla Tomte så där får du se hur är det att jobba över.....

Så nu känner jag mig som julens proffs!! Och har absolut INGA paket i garderoben som jag har glömt!!(har kollat fem ggr)


Så julafton med din Prao-Tomte, jag är redo för dig!!! Och vill tomten ha tipps är det bara att ringa!!!


Så glad är jag!!!!



Laddar inför att slå in de sista klapparna.....





AMATÖRER!!!!!

- 20.......det säger väl allt!!!



Egentligen skulle jag inte en skriva mer....alla fattar att det är ski....kallt och man vill bara ligga under täcket hela dagen. Men som jag sa tidigare blev inte julklappsjakten avslutad igår, så jag ska ut på sista jakten idag.

Och för att samla energi har söta bästisen Sara ramlat in (läs ramlat....genomfrysen efter att hon har cyklat) till mig på morgonen för att äta frukost. Det är svårt att få ihop våra tider så stunderna som dem är guld värda. Hennes mjukhet och snällhet kan smälta vem som helst så jag känner att träffen har fyllt mig med energi för dagen:)

Så kära läsare nu ska jag bestämma mig hur många långkalsonger jag behöver för att komma ut och slåss vidare för de perfekta presenterna!!!


Hörs senare!! Puss och kram.!!

Ps: Akta vart din tunga hamnar i kylan.........



Söta Sara:)



De tar väl priset som de fulaste långkalsongerna!!!

• Behöver du också lite mänskligt värme ibland?
• Närheten av en människa?
• Ett andetag i nacken?
• Lukten av någon annans kropp?
• En höft att luta sig mot?
• En klapp på rumpan?
• En upphetsad blick??

TA BUSSEN!!!!!

Uselt natt, taskig morgon.....dagen har börjat!! Och jag tänkte nu ska det julklappar slås in. Jag hatar handla julklappar för att jag tycker det bär sååå stressande att hitta  till alla något, eftersom jag vill verkligeh hitta den perfekta presenten!! Men att slå in paket är rätt roligt. maqn sätter på en film och inta läget på golvet med alla paket. Bara man har koll på vems är paketet efter att man har slagit in...;) Så klapparna blev inslagna och hör med häpnad så behövde jag inte öppna en enda för att kolla vem den var till, medan jag kollade på en film.

Sen stan med hönorna, så att de kan köpa paket till mig och något litet till sina kompisar.  De har bråkat innan de satte sig i bilen så jag var tvungen att förklara på ett snällt pedagogisk sett, dvs skrikande medan man kör bil, att slutar de inte med det får de gå hem och jag ski....i hur de ordnar sina paket. Japppp...det blev lugn:)

Vi sprang på Suz och hennes söta hönor och så ställde jag den dumma frågan till tjejerna om de vill fika.....ni kan tänka er vilka blickar jag fick. Så det blev Askelyckan, och vi blev  med några tusen kcal rikare!! Sen var det bara att slåss med andra julgalen handlarna.

Så nu är vi hemma, har kvar några klappar att handla, och avnjutit en underbart middag med renskav i grädde med lingon och pasta. Fikat på kaffe och bondkakor och efter att hönorna har lagt sig har tystnaden kommit på Jupitervägen.....
Gud vad poetisk jag var!!! Så var det inte alls!!! Maten var underbart som jag skrev, men ungarna så klart har balat ut efter gosandet på soffan och har fått våra hjärnor koka av ilska med deras stimmande. Fattar inte varför de ska stimma varje kväll innan läggdags......Och tystnaden är relativt.......tyst för att ungarna sover, men detektiven Beck stimmar på tv 4 film och den är så gammal att inte ens den "riktiga Beck" som spelar Beck.....herregud!!!

Så var min dag kära vänner!! Imorgon nya tag, ny huvudvärk, hjärtklappning och  förundran över folk som har mördarblicken i julhandeln!!! ANDAS Erika andas...............
Kramis-kramis.

1,2,3 Andas......                                              Grisen har fått lite sällskap:)



Mysstund innan läggdags.......såna stunder är guld värda!!!!!

Hur ska jag återberätta denna dagen så att ni förstår hur ett dag med så mycket julanda kunde sluta i gråt?
Svårt att beskriva känslor och tankar utan att det blir kaos.

Man jag ska försöka!! Ska ta det från början och så får ni mycket bilder.....ja , jag vet alla gillar bilder:)

Först skulle granen in för att tina av. Det är varje gång en suprise att se hur stor är granen när nätet klipps bort. Och så klart denne julen kan vi också anteckna att det BLEV STORT!!!!!

Förre.......                                      Och så efter....halva vardagsrummet är borta.....




Efter att granen har tinat upp så var det dags att klä på den. Vi har en hel del...läs noga HEL DEL julpynt som vi har samlat på oss mellan alla flytten, så det är inga problem att klä tre granar. Som det ser ut ska vi kanske skaffa en liten gran till tjejernas vardagsrum. Jag gav upp efter en minut och jag och Jonas lämnade över jobbet till tjejerna. Högtalarna skrek Sean Banans nya jul låt och så klart Peter Jöbacks julskiva kom också fram. Att höra de underbara jullåtarna fick mig nästan att gråta. Se mina döttrar studsa och dansa på musik klä julgranen med total koncentration och Jag hade bara en sak i huvudet. Att vi kommer alla va hos mig på julafton utom min mamma. Jag blev så ledsen och så klart förbannad. Julen ska va en glädje för alla, då man träffar och njuter varandras sällskap, men jag blir så jäv...ledsen varje gång när det är högtid. Jag blir påmind att vi är en person mindre igen.
Men för att inte göra barnen ledsna har jag försökt tränga mina tårar tillbaka och försökt få tillbaka julanden.
Och granen blev underbart!!!!

Notera att vi har MYCKET julpynt!!!    Nån hade lite tid över för att va cool.....:)



Beviset att det går utmärkt att klä granen medan man dansar!!!



Sitter med kaffe och diskuterar julmaten.
Notera mina ursnygga gröna militärstrumpor;)  Det slutgiltiga jobbet ÄGER Jonas!!!



För att vi ska få julandan ännu mer etablerad på Jupitervägen så var det dags för Nellie och Jonas att koka farmors knäck. Det slutade med att Jonas fick göra slutjobbet, och med tanke på hur varmt knäck är, var jag glad att Nellie har tröttnat på slutet.

Goda farmorsknäck!!!


Fam Grips Gran på Jupitervägen 49. Gud Jul!!!!
Missa inte Grisen under granen.....jag tror vi måste skaffa
en vän till honom...ser lite ledsen ut där i mörkret:)



Kvällen avslutade med fika på knäck och kaffe och då kom bomben.
När jag gick in till Nellie för att säga god natt, så såg jag att hon har en papper i handen. Jag frågade om vad det är. Hon har hittat en dikt på nätet som hon tyckte var så fint. Så klart att jag som en nyfiken morsa frågade när jag läste det om hon har någon kärleksbekymmer. Nej, svarade hon. Jag såg på henne att hon blev ledsen. Och jag har inte fått namnet Pitbull för ingenting.....jag släppte inte henne.
Till slut kom det fram att dikten var till mormor och att hon vill ha ett bild hängande på granen på henne. Hon blev så ledsen att hon grät i mina armar som ett litet barn.
Och vad kunde jag säga när jag hade samma tankar för bara några timmar sen? Jag sa bara att så klart att man får gråta när man vill, att vi fixar bilden och öppnade mitt hjärta för att berättade hur mycket jag saknar mormor nu när julen närmar sig. Kan ni tänka er? Jag försökte va stark och trodde att det var bara jag som kände så och så går min stora (klart att hon är litet fast hon vill växa upp så snabbt) höna och har samma känslor i sitt hjärta som jag.

Så dagen slutade i tårar, kramar och ett löfte att vi ordnar bilden på mormor.
God natt alla kära!!


Ps: Jag måste bara lägga in en bild på den galnaste och shööööönaste människan.
Bara så att ni ska få ett leende på läpparna!!!!

Söndag och slappa...tror ni!! Vi har burit in julgranen som hade mer is och snö på sig än barr, för att den ska kunna tina upp. Sen är det bara klä på sig och ut i snön för att rensa kaninburen dvs hugga ut kiss och bajs som har frusit fast, och rensa hela buren. Efter att jag har svurit över de små bollarnas matsmältningssystem, och upprepade gånger förklarat till barnen(som för den delen hade mer kul med två kaniner som trodde att de är i andra världskriget och grävde tunnlar över hela tomten i snön) att de är INTE MINA jäv.....djur så var buren fin och luktade gott. Nu tog jag i ......jag menade luktade mindre äckligt.

Efter detta så tänkte jag att när jag ändå pressat i mig i de snygga kläderna så kan vi rensa, skotta bort snön från studsmattan som barnen skulle ha gjort sen typ det började snöa......Så det är bara att utnyttja barnarbetet och skicka upp ungarna (som var ett måste då mattan tål ej min "fluffvikt" också med allt snö på) och be de skyffla snön mot öppningen så att jag kan skrapa ut snön sen. Det hela resulterade snökrig till slut och att jag har också krupit in i "buren" och försökte få väck snön. Så nu har vi en snöfri studsmatta......hur länge vet ingen då det snöar hela tiden:(

Så nu kan man fika med gott samvete. Varm choklad och småkakor.

Ha en skön söndag kära vänner.!!!!

Ps: Snart klär vi julgranen....så uppdatering kommer:)

Jag fattar inte ved är det som jag gör fel. Det är fjärde året i rad jag kokar Fudge och det stelnar aldrig. Jag använder olika recept, men jag vet inte vad är det som jag gör fel. Det är inte det att det blir inte god, tvärtemot, det blir skitgott, men det STELNAR INTE!!! Så vi brukar ta med en sked  från kylen och slicka på den. Mmmmmm.
Men nu har jag gjort så att jag har rullat de till små bollar och in i frysen. Får vi se om det är lättare att plocka fram några och bjuda på.
Har ni några bra recept på fudge som kan STELNA?? Tacksam för tipps!!

Kramis kramis:)

Idag var det stora dagen. På barnens begäran har vi plockat fram alla kartongerna för att göra livet surt för alla inredningsexperter och lägga fram tomtar, glitter och alla "hemgjorda" pynt som barnen har samlat på sig genom åren.
Och för att vi ska va ännu mer stolt, så har vi inhandlat granen också idag. Jag tror att det blev ännu större än förra året. Vi får se imorgon när vi tar in den och klipper bort nätet runt om.....bilder kommer.
Så glada folk, här kommer en samling av mina favoriter......

God Jul!!!


Mina favorittomtar!!!



Herr och Fru Grip:)








Inga vanliga tomtar och snögubbar, men vem sa att jag gillar vanliga saker....:)

Vill bara uppmärksamma att Gevalia har kommit ut med flera olika nya smaker. Snygga förpackningar och nya aromrika smaker. Nu är vi inne på andra försökspåse. Värd en chansning!!! Och så klart lite fika till och tänd brasa!!
Och så klart att blogga känns mycket bättre med den sköna värmen.

Smaklig spis!!!!



Och hur kom julgrisen dit???



Blogga är mysigare vid öppna spisen.....

Vad gör man en fredagskväll när mannen- och för den delen var halva Växjö-är på julbord och vi tjejer är hemma själva?
Myser så klart. Det blev gott mat, filmen Bröderna Karlsson och 80-tals filmen Wilow som tjejerna avgudade. Det var skön stämning inget bråk och mycket skratt. Mamma-döttrar tid!!

Skön slappade på soffan.....



En trött och förskylld mamma.....



Och så klart gosedjuren fick okså va med.....

fortfarande förkyld, men det hindrade inte hönorna i huset att baka med min assistans.
Bondkakor, Drömmar och Fudge bakades och kokades, och huset doftar ljuvligt.
Fast jag känner ingen doft, smakar de gudomligt. Jag delar med mig några bilder på en glad liten höna:)

Klart att man ska lyssna på musik medan man bakar.....och så äter man några bitar deg under tiden!!



Rulla degen var lätt........                     Och så klart ska man smaka sin egen kaka!!!



Nybakta kakor med ett glas iskallt mjölk!! Mummaaaaaaa!!!!

God morgon Sverige!! Ligger fortfarande och är dunderförkyld. Är sönderstressad för att jag har klappar kvar att köpa, lussebullar att baka, pynta, tvätta och städa kvar. Helt galet!!! Och allt detta för en enda jä.... kväll. Är man inte tokig????? Snacka om att man har tagit efter julhysterin. Jag som har lovat till mig själv att cola ner denna julen och va färdig med allt i tid bara för att kunna njuta. Men det blir inte alltid som man planerar. Eller hur?

Så nu ligger jag på soffan försöker koncentrera mig på att krympa min synvinkel till dataskärmen. Kolla på film, bloggar och håller kontakten via fb. Får se hur länge jag orkar tills myrorna i pyjamasbrallor börja krypa runt, och innan jag får ett ryck att yra runt i huset för att "ordna" upp saker. Men så länge hoppas jag att ni kära läsare kan tagga ner och skita i allt måste.

Som en kära vän sa till mig idag: Julen kommer i alla fall!" Eller?.......




Man har mått bättre.......

Sen man har börjat blogga har man förlorat sig i bloggarnas värld. Man läser andra människors berättelse, man blir glad, arg, skakar på huvudet och undrar om de har alla bestick i lådan, eller så bara blir man berörd och påmind ens sårbarhet.
Jonas fattar inte varför jag följer bloggar som handlar om kvinnor som är döende i cancer, eller mammor som kämpar för sina cancersjuka barn. Han undrar varför utsätter jag mig för att läsa om deras vardag och ibland bli ledsen. Och jag var tvungen att förklara. Jag läser för att de berör mig som människor. Jag ser inte bara deras sjukdom, utan deras kraft att kämpa, deras kärlek till sina barn, deras vardag som är rätt lik min, och de berör mig på ett sett som påminner mig om min egen sårbarhet. Jag skriver uppmuntrande ord till de för att jag vet att de behöver varje ord för att orka kämpa vidare.

Så jag följer de människorsnas  liv för att de berör mig!!

http://lindaskriver.blogspot.com/

http://ebesalit.blogspot.com/


http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.13171756

http://utrotaklumpen.com/index.html

Mina syskon


Är ni redo? Sitter ni bekväm?? Har ni papper och penna? Tog ni Valium?
Då startar vi!!!

Mina föräldrar har bara mig som gemensamt barn.

När jag var tre år skildes de och träffade var sin respektive dåvarande partner.



Min mamma fick två söner. Christopher(Toffi) och David(Davve).  (sitter tillsammans med mamma)

Min pappa fick en son och en dotter. Tibor(Tibi) och Nikoletta( Nicki.)

Och för att vi ska komplicera den ännu mer så har min pappa gift om sig en gång till och träffat en 19 år yngre kvinna, som han har varit ihop i 22 år. Så där har jag två söta systrar tvillingar som är lika gamla som min stora höna Nellie.

Nathalie (Nati) och Elisabeth(Eli). Dåligt bild men jag ska hitta bättre lovar. Här med min pappa.


Så. hängde ni med?? Vi är en stor och härlig familj, och ibland är det inte det lättaste att va  storasyster, men jag hoppas att jag fixar det galant:) Ni får fråga dem!!

Det hade jag på mig idag

Ha ha.....en perfekt dag att få den temat eftersom jag har legat hela dan på soffan med halsont, seg i kroppen och feber som kommer och går. Men , men .......ok. En bild men utan huvud.......
Så enjoy!!


Men haloooo.....spegeln var LITE skitig....eller linsen.....;(

Min tro

Det var svårt. Har alltid sett mig som en människa som inte tror på Gud. Är döpt till Katolik, men kommer från en familj där religionen har splittrat människoröde och det påverkade min tro genom hela uppväxten. Med en familj som bestod av både judar och katoliker, där man tog avstånd från varandra på grund av att de inte kunde accepterar varandra åsikter, känner jag att Gud bara skapat problem.

Under åren har jag även sett människor förlora sitt barn, sin man, sina kära och så klart Jag som har förlorat min styvmor, och min mamma också. Då dyker upp frågan -Om det finns Gud, varför tillåter han detta ske? Händelserna i mitt liv får mig att tvivla på att någon där uppe vakar över oss. Så Nej. Gud tror jag inte på. Jag vill gärna ha bevis och förklaring på saker som sker och just nu kan jag inte se att en människa (om det finns Gud så tror jag att han är en vanlig människa som har uppnått en annan stadium) kan bestämma över ens öde och hela mänsklighetens utveckling.

Men det finns saker som jag tror på.

Jag tror att livet kan inte ta bara slut efter döden. Tror INTE att vi kommer till paradiset eller till helvetet, men jag tror att vårt själ kan inte bara försvinna. Kroppen dör, men vi är så mycket mer än bara en kropp. Så jag tror att det finns något efter döden och att vi återser de kära vi har förlorat.

Jag tror på ödet. Men att vi människor KAN påverka vårt eget öde.

Jag tror att det finaste man har är sin familj och sina vänner som jag skulle inte ha klarat mig i de svåra åren som har varit.

Jag tror att alla människor föds goda, och att det är livets mörka sidor som får de förstörda.

Jag tror på kroppskontaktens styrka, kramarnas helande kraft och att man ska inte va rädd att fråga "hur mår du idag?"

Jag tror på kärlek och passion.

Jag tror på att en dag kommer botemedlet för cancer så att människor ska inte behöva förlora någon.

Jag tror  INTE att det var Gud utan en mer avancerad livsform med hjälp av evolutionen som har skapat människorna.

Och till sist! Fast jag tror inte på Gud, så VET jag att människorna behöver något/någon att tro på. En del kallar det Gud, en del öde, själ, eller bara en ting. Men oavsett vad vi kallar det, så tro behöver vi. Det ger len känsla för hopp, och en vägledning genom livet!!

Ett ögonblick

Sitter hos en kompis på en så kallad klassfest. Datakursen som man gick mitten på 90-talet. Helt plötslig var vi mer än bara klassen då alla bjöd in någon och lägenheten fylldes sakta men säkert med folk som jag har aldrig sett. Har pysslat noga med kläderna innan eftersom vi skulle gå ut efteråt. Blåa lackbyxor(!) svart tröja och högklackad. Underbart 90-tal!!!♥

Han kom genom dörren med ett leende på läpparna och min första tanke var-Jaha en "blatte" till. Svart hår, bruna ögon och jävligt snygg. Jag hade fullt upp med ett samtal med en klasskompis, så tankarna flög vidare. <senare kom ögonblicket som jag kommer aldrig att glömma!! Bishop, fullt med folk och jag är på väg ut för att åka hem.
Då kommer han emot mig och har den finaste leende som jag har sett. Och han ler MOT MIG!!! Var tvungen att vrida huvudet efter honom......och han vred huvudet också......det har hänt något, men då visste jag inte hur viktig den ögonblicket var.
Nu vet jag det!!

Idag är vi gifta, har två underbara barn och dock att livet går upp och ner så är det vi två sen det ögonblicket!!!♥♥♥

Saknade pusselbitar

• Mamma
• Lidus
• Farmor
• Farfar
• Morfar
• Lugn
• Harmoni
• Ork

"Livet lever, livet dör, livet skrattar,livet gråter.
Livet ger upp och livet försöker.
Men livet ser olika ut genom allas ögon."

Av: Kahlil Gibran (1883-1931)

Death. At. A. Funeral.

Så ladda upp med popcorn, godis, lussebullar och kaffe!!! Och Njut!!
Garanterad en skrattkväll!!!

Tisdag och ledig från jobbet. Vaknade med att ha ont i halsen och allmänt seg. Men vem gör inte det i december så jag hoppar över gnällandet och fortsätter med berättelsen.

Efter lite plock i hemmet, så gled jag ner till stan i hopp att kunna hitta julklapparna som vi har kvar. Innan jakten träffade jag med söta Helen och vi tog en lunch i lugn och ro medan vi pratade om allt och inget.

Nästa station Lindex då jag har tänkt kolla lite kläder till kusinerna. Men så klart är man där kan man lika bra prova lite kläder, nu när julen och nyåren kommer och som vanligt har man "ABSOLUT INGET" att ha på sig......

Efter att jag har provat en hel hög med kläder, svimmat och svor över valkarna här och var, och konstaterat att kläderna är inte gjorda för tjejer med DD kupa, gav jag upp. Medan jag försökte samla mig blev jag vittne för två tonårstjejers diskussion på andra sidan väggen. De beklagade hur tjocka de var runt låren, och midjan. De tyckte att det är så orättvist att inte brösten ör större, varför sitter kläderna inte bättre, och varannan mening avslutades med att "fy vad jag är ful i den"........

Jag blev helt paralyserad och mörkrädd!! Är det så flickor uppfattar sig själv idag? Är det så svårt för de att acceptera sig själva som de är? Varför är det ingen som skakar om de och berättar för de att de är vackra precis som de är?

Jag blev ledsen och rädd samtidigt!! Vilka signaler ger vi själva till våra barn när vi står framför spegel hemma, snurrar runt och hittar bara fel i våra kroppar. Hur ska våra döttrar kunna växa upp för starka kvinnor som är nöjda med sina utseende om vi mammor gnäller över allt? Och då ska vi inte ens nämna tidningarna. 
Har ni stått framför en tidningshylla någon gång och tittat över framsidorna? "Hur ska då gå ner i vikt efter jul?",
" Hur ska du effektivisera din fettförbränning." "Hitta din drömkropp", "Gå ner 5 kg på två veckor." Ja, osv.
Är det konstig att man får höra då en sån diskussion på andra sidan av väggen?

Nej. Jag är inte förvånad!!!

För att avsluta "sagan" så väntade jag tills tjejerna kom ut för att se hur de ser ut. Två tjejer i 15 års ålder med en kropp som i mina ögon var helt perfekta nästan på gränsen till smala. Söta dockor som försöker hitta sina identitet och självkänsla i ett samhälle där utsidan är viktigare än insidan. Jag avundas inte de!!!!

Och vi gamlingar är inte bättre för det. Vi är likadana och vi HATAR också omklädningsrummen med sin belysning och speglar från alla hål som avslöjar att tiden går och vi kan inte göra något åt gravitationen. Men förhoppningsvis har vi kraft att ta kritiken och skaka axlarna, eller göra något åt det. Men för en tjej i tonåren är det sååå svårt!!

Så hur ska man göra då?? Ärligt talat så vet jag knappt!! Kanske ska vi börja med att älska oss själva, börja se oss genom våra älskades ögon och försöka hitta vägen att behålla vårt unika Jag!!!

En liten tanke från en mamma med pitbullhjärta:)


En sjuk värld med sjuka värderingar......

Har ni varit med om det att ni handlar något för att det "passar perfekt" till jul, lägger sen  i garderoben,och totalt glömmer bort det......Så var det nämligen med mig detta året. Vi har inte bara jul att tänka på utan fyra stycken brudar som fyller år precis innan jul. Min lilla höna Ebba som fyller år den 23/12, mina systrar(tvillingar) som fyller år den 19/12 och deras mamma som fyller år den 20/12. Så vi måste inte bara jaga julklappar utan födelsedagspresenter också.
Så vi skriver lappar, listor och bockar av.........ja, kanske det funkade inte så bra i detta året.

Så idag kom alla kassor , kartonger fram för att gå genom vad vi har handlat och för vem.......och så en ny lista som vi bockade av!!!! Galet va? Men jag hoppas bara att vi inte glömmer någon!!!!!
Så alla glada läsare hoppas ni lyckas bättre och att om ni gömmer något, hittar ni det innan midsommar;)
Puss....

Då var det lördag och utegång. Jag var bjuden till söta Maria, och efter att jag har vänt upp ner hela garderoben, bytt om tre gånger, har svurit över mina lockar när jag skulle platta dem, bränt pannan med plattången, hällt ut alkoläsken på golvet och trampat i den, så var jag FÄRDIG!!
Skratta inte!!! När du är i min ålder gör du likadant och det kommer inte att ta 20 minuter att göra dig representativ!!
Du kommer fatta att det tar tid för oss att glänsa en stund:)

Det är svårt att gå ut i Växjö. Man är för gammal, för att skaka rumpan med alla 25 åringar, men man är DEFINITIVT INTE DÖD för att dansa och att ha roligt!!! Men nöjeslivet är inte gjort för 25+++:) Jag vill gå ut på en ställe där jag inte känner mig som morsan på stan.

Men som sagt så åt vi underbart mat hos Maria och pratade om allt möjligt. När det var dags att gå ner till stan upptäckte vi alla söta damer, att våra högklackade är inte gjorda för den halv meters snön som finns nu i stan.
Jag tänkte hela tiden att OK bryter jag något hamnar jag på en bra avdelning i alla fall. Så vi gav upp och tog taxi. Grace nästa.!!!! Där var det kanonmusik, men jag kände att snart behövs blöjbyte på någon här!!! Vi sprang över till Bishops och träffade PO och hans vän. Satt där ett tag och babblade och hade trevligt, men efter ett tag kände vi att motsatsen till Grace så var stället en pensionsträff idag :) Och vi som VILLE DANSA!!!! Så tillbaka till Grace i hopp OM att "befolkningen" har åldrats......Nepp.
Så vi gav upp efter några låtar och hem vid 01.45. Tog en taxi och gled ner i en varm säng till mannen min.

Så hur ska man resumera kvällen? Otroligt roligt och skönt att träffa tjejerna, men tråkigt att vi som har bara "ett ben" i kistan hittar ingen ställe där vi kan skaka rumpan lite!!!
Kramis-kramis:)

Efter 1,5 timmes jobb.....och varför tror ni att jag har halv lugg....ja
plattången har gjort ett litet "zorro" märke......



Söta värdinan Maria, Suz och Jag.

Och så Jag och Jonas  den 6/1-2011 ha-ha-ha-ha-ha......Lika bra att ge upp!!!





God natt!!!!:)

Jobbar du som sjuksköterska? Då så. Hur ofta har du inte kommit hem från jobbet med händer som denna? Ibland sitter man hos patienten, och håller koll på olika värden och har ingen papper.....ja då måste man använda något annat! Och då blir det händerna, vad annars? Har man 15 patienter som man kan ha ibland, så är det omöjligt att ha allt i huvudet. Så beskåda min tatuering skapad av mig på avd 19. Om ni inte fattar, så kan jag berätta att siffrorna betyder blodtryck, och 449ml betyder resurin=urin som är kvar i urinblåsan och kan inte kissas ut. Så kära läsare, nu vet ni varför sköterskor har "tatueringar" ibland på sina händerna. Och om ni råkar se anteckningar på ben och fötter,jaha....... då kan ni börja oroa er....med tanke på hennes bristande minne:)

Så jag ska srubba mina händer i Idolpausen........

Lustig!! Jag har aldrig under mina 38 år har sett honom.......Har ni???:)

Nej det är jag inte, fast jag sov dåligt, hade sovmorgon men på grund av söta arbetare med traktorer och lastbilar så vaknade jag med tuppen, och att inte ens tre koppar kaffe hjälper för segheten! Nej jag är INTE bitter!!! Idag blir det jobb och tidigt sådan. Vi måste börja 1,5 timme tidigare så att de som jobbar dag kan också gå på bio som vi gjorde i tisdags. Man kan alltså inte lämna 30 patienter för att alla ska kunna gå på bio samtidigt.....konstig!!:) Skojar.
Så jag har tryckt i mig 10 pepparkakor för säkerhets skull och testar om de gör mig snällare mot patienterna idag!!
Så alla glada där ute, hoppas att ni får en trevlig torsdag (herregud vad veckorna går galet fort) och att ni tar en-två-tre.....pepparkakor för säkerhets kull också!!
Kramis kramis!!!



Jag är INTE bitter....:)




Och sen tar vi några pepparkaksgubbar.....

Ingen har missat väl att det är en halv meters snö i Växjö!!! Så skottning är ett måste om man ska komma ut från huset på dagarna. Men idag var jag tvungen att skotta altanen för att få upp belysningen.
Så jag klädde på mig-vist är jag lik en viss docka som gör reklam för vinterdäck- och ut i snön. Och medan jag skottade kom idén....................Undrar om det gör ont få snön som hänger från taket på sig........Ja, lite galet, men jag testade det!!! Och det gjorde INTE ont. Mest kallt då en del av snön hamnade innanför tröjan. Phu!! Brrrrr!!
Så Galenpanna på G igen!!
God natt!!! Sov sött alla glada:)


Likheten är slående:)



Är man snygg eller? Min mössa från barnavdelningen......




Man är galen så länge man lever......

Som jag skrev innan var jag arg och ledsen på förmiddagen, så jag tänkte kolla julklappar på eftermiddagen för att pigga upp tillvaron. Shopping kan bota allt oavsett om det är till mig eller till någon annan. Det blev en runda till stan och så kom glädjen tillbaka efter några fynd. Och så att kvällen ska bli ännu bättre dök lillebror David och söta Alex upp för en köttfärssåsfrosseri och pepparkaksfika.

Så dagen blev bra trotts allt!!!

Blev nöjd med fyndet!!! Älskar den kavajen!!!  T-shirten är till mannen....



En glad gäng som fikar......Jonas ville inte va med på bild:)

God morgon alla glada. Det är onsdag och jag är ledig från jobbet. Sitter fortfarande i mysbrallor och försöker vakna ur min koma. Jag har avklarat flera koppar kaffe och går på hög varv av ilska. Många av er vet att min mamma gick bort för tre år sen. Hennes dåvarande man som hade inga egna barn blev en av vår familj och vi barnen såg verkligen till att han inte behövde känna sig ensam. Vi blev hans familj. En underbart men tuff tid då alla hade sit eget sorg att bearbeta men samtidigt kom vi jättenära varandra. Som en del vet så träffade han med en ny kvinna för 1,5 år sen som ville ha honom för sig själv. Vill inte gå in på hur det hände, men till slut lyckades hon och idag så har vi inga kontakt alls. Han rätt ut sagt skiter i oss och våra barn, och kallar hennes barn till sina egna. Vi blev bortglömda och bortspolade frå hans liv. Men orsaken av min ilska är att han har lovat min mors armband till mina tjejer innan uppbrottet. Jag påminde han via mail att jag vill järna ha de, då jag inser att vi har mer rätt till de än han. Idag fick jag meddelandet att han vet inte vart de är att han inte hittar de i "röran".  Hur kan man göra så? Vad betydde de smyckena egentligen för honom om han inte ens vat vart de är? Vem blev han? Jag känner inte igen honom. Kan man verkligen förändras så mycket på grund av att man är livrädd att va själv och låter sig påverkas av en annan? Eller så var det vi som missbedömt honom och hans personlighet var bara en mask som han bar tills  han behövde oss?
Jag  vet inte. Jag vet inte vem är han längre.  Han är en främling!! Mitt hjärta blöder och jag är så arg så att jag skulle kunna slå den jä....aset!!! (förlåt för språket)
Tyvärr så är jag långsint när någon har sårat mig och jag kan inte låta bli att min mammas smycke ska bara försvinna/ slarvas bort!!

Så jag vill bara säga till dig om du läser detta-KRIGET HAR BARA BÖRJAT!!!

Bild säger mer än tusen ord!! Jag är kär!! Vill ha. Vill ha! Vill ha! Vill ha! Vill ha!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

I min handväska (en av de)

Guuuuuud!!! Vill ni verkligen veta?
OK. Här kommer det.....

• Plånbok
• Allmännacka(ja, jag vet att jag är gammaldags, men jag älskar att skriva in saker och använder inte min telefon för det. Kanske blir det ändring på det den dan jag uppdaterar min telefon till en bättre modell.....tveksamt!
• Läppsyl (2)
• Läppglans och läppenna
• Mobilen
• massor med pennor(vet inte varför men jag är en pennsamlare)
• salt och peppar från MCD (ha-ha vet ej varför)
• Gummihandskar. Nej jag är inte seriemördare, bara väl förberett för att ta striden med brun utan sol krämen denna gången. (se tidigare inlägg)
• Bio och mode tidning
• Roll-on
• Plast glasögon för att sola i solarium
• Tamponger
• En röd rosett???
• En råtta (gosedjur) som jag fick av en kompis som menade att jag har så mycket skit i mina väskor att jag kan lika bra ha en råtta också:)
• Tabletter för allergi
• Tabletter för kliande
• Tabletter för allergichock
• Halsbrännatabletter
• Ett par örhänge
• Ett stort glaskula??? Vet ej varför.....
• Och till slut så några hårklämmor.

Ps: Ser ni de röda skorna? De VILL jag ha som julklapp!!!!!!

Min dag

Jag skulle egentligen skriva om det igår, men jag pallade inte. Så ni får höra idag vad jag gjorde då så det blir rätt.


Vaknat med illamående vid 6 (NEJ jag är inte gravid)en jävla biverkning av nedtrappning av tabletterna.
Tog en tablett mot illamående och la mig igen. Vid 10 kröp jag ur från sängen och satte på kaffet. Låååååång frukost till 12 då jag tog smörgås med kaffe, kollat på nyheterna, fb, bloggen och bara njöt av tystnaden. Efter det så mötte jag upp Suz på stan för att kolla julklappar till barnen och ta en kopp kaffe-som blev en smaskens fika också. Sen hem, hälsa barnen som hade kompisar med sig hem, försöka överleva en timme ljudnivån när de spelade PS, för att sen åka och kolla julgran med mannen. Vi lyckas köpa större och större gran varje år, men jag brukar "toppa" de med en sax om de får inte plats, och på så sätt så får de en fiiiint form också. Det blev ingen gran, men en router till hemmet så alla kan använda trådlöst(det var på tiden), och julbelysning till altanen. Sen mat och slapp på soffan med en liten runda i tjejernas säng när de gick och la sig för att gosa, prata hemlisar och kramas innan de somnar. Undrar ni säkert vem var tröttast efter gosandet. Inte de.....JAG:)

Så det var min dag i ett nötskal. Inget dramatisk,bara en skön dag!!
Pussss


Kanske något att ta efter i år??





En liten "manik" som gör livet lättare....

Jag tror inte det behövs mycket text. Kolla på bilderna så fattar ni.  Vi satt alla på var sin soffa och hade bara skönt. 

Jonas fixar uttaget på en lampa,, medan han kollar på TV-och har bråkat med rakhyveln IGEN!!!!



Stora hönan läser  kultur på hög nivå.......



Lilla hönan myser och kollar på TV......



Och jag dricker kaffe och skräckslagen kollar på Bortskämda ungar......

Vet inte med VAD jag har tänkt eller inte tänkt, men vad gör man inte för att bli "snyggare".
Men för att komma till poängen......jag har kommit fram till den super idén att testa brun utan sol. Så klart alla dra andan nu och skriker..NEJ!!! Ja, jag VET att risken är att bli gul som alla blev i glada 80-90 talet är stor, men nu borde va produkterna bättre eller?. Så jag frågade lite runt, kollade på nätet och köpte en prisvärd budgetvariant. Och så sa tjejen i affären att jag ska tvätta händerna noga  efter smörjningen. Och Jag GJORDE DET!!!!!!  Men som alla vet effekten kommer efter några timmar. Så jag smörjade mig in och gick och la mig. När jag vaknade idag så var jag INTE gul ,men mina händer!!!!! Fick smått panik, skrubbade, skrapade......ja jag gjorde allt, men de ÄR gula. Tur att jag inte jobbar förre torsdag!! Så ni får skaka på huvudet och skratta en runda......men nu är handskarna införskaffade och jag har lärt mig en läxa:)
Kramis-kramis:)



Snyggt va???

Då var det dags!! Ser inte poängen med att  vänta till julafton med att äta skinkmacka! Så gott och faktiskt nyttig!! Så på Jupitervägen blev det dags att fixa skinkan-det första av de många- och ta en gooooood skinkmacka till frukost. Sen är man laddad att åka till stan och jaga efter julklappar!
God morgon!!

Vist är det GOTT!!!!!



Frukost enligt Mig!!:)

Det här åt jag idag(igår)!  

Jaha....knappt att jag kommer ihåg. Vi gick upp sent igår så frukosten var en brunch istället. Smörgås med räkost på och så kaffe. Det blev inget lunch för att jag var såååå inne i städkarusellen. Eftersom jag hade bråttom till teatern, blev det inget mellanmål heller. Så mitt i föreställningen kände jag magen kurra, blodsockret dala och en aning av illamående började smyga på.......jag borde ha vetat bättre!! Ingen mat att köpa så klart, men ved gör det när man kan hitta favochokladen Marabou!!! Så det blev kaffe och gotte-gott. Jippeee vilken näringsrikt mat!!
Efter teatern som tur så väntade mannens hemgjorda hamburgare och jag njöt med de alla bortdomnade(av marabou) smaklökar som längtade efter riktigt mat!! Mmmmm.

Så ingen bra dag egentligen att presentera vad jag åt, men så är det ibland, så det är det ni får höra!

Puss och kram!!

Mmmmmmmmm..................

Lördagen gick i  städens anda på Jupitervägen. Tvätt, badrumsstäd, och skurande av golv. Vist kan man hitta på roligare saker, men tyvärr så var det ett måste idag. Även snön har visat sig från sin bästa sida, så man fick gräv sig ut  för komma någon vart! Men erkänn..det är sååå vackert!!

Efter dagens galna städtimmar fick jag nöjet att följa med söta svägerskan Alex och hennes underbara mamma på Sound Of Music i Växjö Konserthus.  Och vilken föreställning!! Den äldsta skådespelerskan var 82 år gammal. Underbart!!! Själva storyn känner alla, men det var en fröjd för örat att lyssna på de underbara låtarna och tappa andan av de starka och öronkittlande röster!!!!  Och barnen!!! Vilka talanger!

Satt med tårarna i halsen och gåshud på armarna! Häftig!! Så nu har vi bestämt att vi ska göra det som en liten tjejgrej och ta med mina hönor på de föreställningar som kommer att sättas upp i framtiden. Kvällen avslutades med mannens hemgjorda hamburgare, film och slapp på soffan. En skön Lördag!!

Vist är det vackert?





Bevisen!! De små spåren....mössen är på besök!!



Sound of Music! Underbart!!

Mina föräldrar.

Min mamma. Hon hette Maria Toth Karlsson. Blev 54 år. Mamma dog för tre år sen i benmärgscancer. Hon var en kämpe. Hon har haft en tufft barndom och en tufft liv, men har alltid rest sig upp och klarat av livets hårda skola. Till slut segrade sjukdomen över henne och hon dog tre månader efter att hon/ vi har fått beskedet om hennes sjukdom.
Hon var min bästa vän och en del av mig dog den dag. Jag är väldigt lik henne säger alla och det gör mig glad. Enligt min pappa så har vi samma skratt, röst, och temperament. Även är jag lik henne på utseendet dock med en bra del av farmor med. Hon älskade att dansa-det var via dansen hon träffade pappa, älskade att läsa och hade en "sjuk" humor lik min. Vi förstod varandra och jag saknar henne varje dag så det gör ont!!!
Hoppas bara att hon ser mig på något sett och att hon har det bra utan smärtor där hon är.

Jag , mamma och mina bröder den sista julen med mamma.





Min pappa. Han heter Tibor Lakatos och snart 62 år men har ett barn i sinnet. Han är lika galen som jag och jag tror att jag har fått rastlösheten av honom. Han bor i Malmö med sin fru som han har två söta små döttrar med. Jag har även en syster en bror på pappas sida från hans andra fru efter mamma. Han är en man som har lärt mig att för familjen ska man alltid ställa upp, att böcker är livets gåva, att räkningar SKA betalas först och i tid innan man hittar på något roligt och han är helt enkelt MIN pappa. Jag tror jag kommer va alltid pappas flicka oavsett om jag är en gammal kärring;) Han är go, men envis och ibland gör han mig galen. Han älskar att dansa och han dansar så jäv....bra. Och när han och mamma dansade såg man att de har dansat genom 70-talet:)
Han är helt enkelt min bästis som ser och hör om  något är tokig. I love you farsan!!

Det är min favoritbild av honom.

Min första kärlek.

Ha-ha-ha......bra fråga. Men är inte alla tjejers försa kärlek är pappan?  Det var för mig!! Jag tror det!!

Man om man ska va lite mer seriös så tror jag att jag väljer den FÖRSTA kärleken som drabbar alla och den man aldrig glömmerna.  Den första kyssen, de små kärlekslapparna under lektionerna (ingen hade mobil för att kunna sms-a på den tiden-gud är jag så gammal?) de försiktiga kramar och utforskningar av varandras kroppar! Ja, ni vet allt var så dramatisk!! Det var som att smaka ett glas vin första gången.....man har höga förväntningar,man blir alldeles varm i kroppen, lite snurrig, man tycker att det smakar lite underligt, men spännande och man VET att det blir bara bättre och bättre med tiden ......helt Underbart:)

Jag var 13 och så klart gick han i min klass. Var lika lång som jag(växte snabbt om mig), ljusbrunt hår med mörkbruna ögon. Vet inte vad vi såg hos varandra, men det sa bara klick på klassresan. Så klart var det en kaosliknande förhållande med dagar man ville "äta upp" varandra och dagar när man gjorde slut varannan timme, och vi hade såå roligt. Och på något sätt hörde vi ihop. Om någon sa mitt namn så alla visste vem han var och tvärtemot. Saken blev ännu roligare med att jag var rätt hårt hållen av farsan som fick spader av att hans lilla flicka gick hand i hand med en kille och att han vågade klappa mig på rumpan fick farsan att gå i taket när han såg det.....och då så klart att vi blev ännu mer tajta.

Men så klart tog kärleken slut efter ett och halvt år och i början var vi som hund och katt eftersom ingen kunde riktigt släppa taget av den andra. Men med tiden har vi fått en ny sida av vårt förhållande växa fram.  Vänskap.   Och första gången vi sågs efter 1,5 år när jag kom för att spendera sommarlovet i Ungern, tyckte jag mest synd om hans tjej, eftersom alla pratade om att jag kommer hem och hur kommer det bli mellan oss osv. Hon var skräckslagen;)  Ha-ha....inget hände. Kompisarna höll andan när vi kramades, men magin var borta. Kvar var bara en varm och skön känsla. Jag hade tankarna redan på en annan snygging som jag träffade på tåget till Ungern....men det är en annan story........Efter några år i Sverige har vi växt ifrån varandra som kompisar också, men minnen kommer sitta kvar i mitt hjärta och jag tänker på de åren med ett leende.

Presentera dig själv.

Är född 1973 27 juni kl 01 på natten. Jag var redan en nattuggla då. Som ni har märkt och ni  som läser min blogg så är jag inte Svensk. Jag kommer från Ungern, är född och har levt i 15 år i den underbara huvudstaden Budapest. Jag är den enda gemensamma barn som mina föräldrar har fått men har många syskon. 2 bröder på mammas sida och en bror och tre systrar på papps sida. Så vi är många!! Mina föräldrar har alltid varit vänner, så jag kan säga att jag tillhör till de lyckliga som kunde uppleva en skilsmässa positivt. Är gift med världens snällaste man och har två underbara döttrar som så klart gör mig gråhårig, men visar en mamma som klarar av tonårstiden utan strider!!! Bor i ett nybyggt, men inte helt färdig(garaget är kvar) hus, och för mig det är första gången jag bor i ett hus.
Jag är en glad(för det mesta) lite smått galen person, som ÄLSKAR att prata:). Är egentligen är rätt snäll person, men har en temperament som får folk att tro att jag är arg, dock de jag älskar kan jag gå över eld!!! Är även smått rastlös av mig och helst ska det hända något hela tiden. Men jag lär mig att tagga ner...... Är en "bokoman" -ett nytt ord av min lilla dotter som betyder att man är galen i att läsa-, gillar att kolla på en bra film,  umgås med nära och kära, älskar att dansa, och älskar mitt jobb. Har fått smak för blommor och trädgård (innan dödade jag ALLT) och att lära mig gjuta olika saker i betong. Har dykcertifikat och jag hoppas på att kunna ta upp dykningen igen då barnen blir lite större. Har även fått en system kamera av min man när jag fyllde år så fotografering blev också ett av mina intresse. I Under de yngre åren har jag tränat fäktning, Taekwondo, dansat salsa och samba.Nu för tiden är det inte mycet men jag har tänk ta upp dansen längre fram.... Jag Lovar:)

Så jag hamnade i Sverige när jag var 15. En tuff tid för en femtonårig som fick lämna sina kompisar, sin första kärlek och var tvungen att lära sig ett nytt språk, anpassa sig till skolan här , och hitta sin plats i livet.
Behöver inte tjata om det, men ni kan tänka er......

Jag fick lära mig svenska med andra invandrarbarn som "hamnade" mellan grundskolan och gymnasiet. Efter ett års studerande har jag börjat på frisörutbildningen då jag redan har gått på den ett år i Ungern. Där är man 6 år när man börjar grundskolan, går 8 år, och sen börjar man på gymnasium. Så jag hann precis gå ett år på utbildningen.
Här i Sverige har jag börjat från början, men så länge  de andra i klassen har koncentrerat sig på att kunna hålla en sax, hade jag fullt upp med att hantera språket-som var inte lätt. Men jag fixade det och efter tre år blev jag färdig frisör.
Jag jobbade med det i 10 år, och lagom till 30-års krisen  har jag bestämt mig att hitta på något nytt, då  jag har  känt ett tag att jag ville göra något annat, något mer meningsfullt i mitt liv.  Det var självklart val att bli sjuksköterska.

Så efter ett år på Komvux och tre år på Växjös universitet blev jag färdig legitimerad sjuksköterska. (jag måste skriva ut det varje gång!! Är stolt över det!)

De sista tre åren har det varit ett enda karusell i mitt liv. Jag pluggade sista året på utbildningen, planerade vårt bröllop, hade en mamma som har gått bort i cancer på bara tre månader, byggt nytt hus, heltidsjobbat.....ja vad ska jag skriva mer? Så jag blev sjukskriven i  somras, då luften tog slut.

Nu mår jag bättre och har börjat jobba på halvtid. Att "springa in i väggen" har lärt mig att sakta ner, njuta dagen, uppskatta små saker i livet, att tänka mer på vad Jag VILL och inte rätta mig efter vad andra förväntar sig av mig, och helt enkelt leva mer för dagen. Inte så lätt när man är en kontrollfreak, spidad, galenpanna som älskar leva livet i 200km/h. Men jag är på väg.....

Han stod där, skakande med sina stora öron och tittade på mig. Han var sååå söt så jag tänkte,-hur kan man skada de små liven? Men jag VET eller försöker intala mig själv att han/de måste bort!! Ja , ni vet säkert vad jag pratar om...det var dags!! Vintern är här och de små liven behöver mat. Så de har hittat det perfekta matförrådet. Kaninburen på garagets baksida!! Jonas är vansinnigt, och jag får gå och handla fällor idag. Och så får vi flytta kaninburen till tomten så fort vi kan gräva oss genom snön.
Jag tycker synd om de, men jag vet att de kan orsaka otroliga skador, och att de gillar att föröka sig -vem gör inte det;)
Så idag blir det att inhandla musfällor!!!

God morgon!

Man vet aldrig hur smarta våra små besökare är.



Men vist kan de va söta???

Onsdag och ledig från jobbet. Jag har tänkt fixa en hel del, och fika med Maggis, men planeringen gick åt hel.....
Att trappa ner tabletterna var lättare sagt än gjort. Jag är konstant yr, har superlåg blodtryck(kollat på jobbet) som pendlar, ont i hela kroppen och känner mig kass helt enkelt. Med andra ord har abstinensen kommit.
Blir arg och irriterad och känner att pitbullen kryper fram med en fart som jag är inte var van i sista månaderna. Men hoppas på förbättring. Jag låg på soffan hela dan och sov för det mesta. Ni kan tänka er. Känslan kan man jämföra med en blandning av fylla och influensa. Jipppiiee!!

Så jag tycker synd om mig själv en stund och gnäller en runda!!!


Jävla tabletten! Du ska inte tro att du vinner över mig!!! Snart är jag på G och då.....

Barnens frukost är räddad fram till jul!!! Skönt att veta!!

Då var det möte med Försäkringskassan och läkaren då man diskuterar sjukskrivningen, jobbet och hur jag mår. Mötet gick bra. Det känns att första gången börjar de lyssna på mig. I för sig jag är mer medveten om hur jag vill ha det eller rättare sagt hur jag tror jag kommer att orka. Efter en kort möte bestämdes att jag går upp i halvtid till januari, sen får vi se. Medicinerna håller jag på att trappa ner, och jag mår faktiskt bättre.

Efter mötet var det att jobba kväll. Och jag var som ett barn på ett godisaffär, då jag upptäckte känslan igen. Jag fixar det!! Jag var rätt spidad ett tag och körde 100km/h med patientens säng i korridoren, men han spydde inte så det gick väl bra ;).

Att man har underbara arbetskamrater gör bara att allt känns bättre och kvällen var rolig!! Har ni tänkt vad stor betydelse har den faktum att man trivs med arbetskamrater? Jobbet kan kännas piss.... då och då, men om man har folk runt om kring sig som man trivs med blir det genast lättare. Så är det för mig.



Så gott folk I`m Back!!!!