Pitbullmamma

Men eftersom jag har inte mycket förtroende för psykiatrin efter att jag fick träffa 5 olika läkare på ett och halft år, så tar det emot att ringa:(

Sista läkaren har bara mumlat under skägget och jag har knapt fattat vad han säger. Ifs har han gjort underverk då han satte in en tablett för mina ångest, som gjorde att jag flög utan att lipa hela vägen. Och en hel del av mina "underliga" tankar (som gjorde mig helt slut) försvann också:)

Men tillbaka för dagens händelse. Jag ringde och fick en tid till nästa vecka till en AT DOKTOR!!!!! Jag trodde jag tappar telefonen. Jag älskar våra AT doktorer på jobbet, men jag vet att ibland(som tur händer det väldigt sällan) är de så osäkra att jag känner att jag fixar deras jobb bättre. Damen i receptionen har säkert hört min suck, för att hon förklarade att det är alltid en överläkare som står bakom en AT doktors beslut osv. JAG VET TACK!!! Men jag är trött på att börja från början, att berätta igen varför mår jag som jag mår, och eftersom jag vill få hjälp, vill jag INTE ha någon som är osäker!!!! Och börjar han med meningen att "Jag har inte hunnit läsa din journal och sätta in mig i det, kan du inte berätta själv istället vad är det som få dig att må dålig"-Då reser jag mig upp och gå!!!

Ja......och vad gör man så länge? Försöker klara vardagen utan att lipa på jobbet, tvinga mig utanför dörren dock att jag vill bara lägga mig och sova, och hoppas att jag träffar en människa nästa vecka som fattar hur jag mår:(

Samtidigt...vad ska jag gnälla för? Det fins alltid någon som har det värre;)