Jag lyssnade och frös till is!!!!

Det hände för fyra år sen och jag minns varje sekund av det.

Det hände idag, jag frös till is och jag betedde mig likadant som sist.

Något stängdes i mig, känslorna blockerades, och beskedet gjorde fysisk ont. Men jag visade inget. Kunde inte. Kunskapen tog över och jag blev en sköterska för att överleva.  För tillåter jag för mig själv att bli en anhörig, då rasar jag ihop.

Vad pratar jag om?? Det som alla fruktar. Cancer.

För fyra år sen tog den min mamma. Idag berättade min pappa att han har det. Han kommer att bli av med den ena njure på grund av en tumör på det. 

Jag är i chock fortfarande, och ber för att den har inte spridit sig........










Kommentarer
Helena säger:

Tänker på dig och din pappa!

2011-07-21 | 17:49:15
Johanna Roth säger:

Tänker på dig,och önskar och hoppas det bästa.

Tror dock på att ssk kan gå och lägga sig en stund. Släpp känslorna fria, vännen. De är inte farliga, och finns där ändå-



Love you.



Joey:-)

2011-07-22 | 17:22:43
Bloggadress: http://mammansdotter.blogg.se/
Cissi säger:

Sänder dig både tanke och kram <3

2011-07-23 | 10:35:55
Bloggadress: http://cissilinas.blogg.se/
Petra säger:

Jag vet precis hur det är...

Min pappa fick prostatcancer för snart 3 år sedan. Han fick operera bort hela prostatan och blev friskförklarad ungefär 6 mån efter.

2 år senare, nu i våras, fick han tillbaka den och för precis 1 år sedan påbörjade han strålbehandling under 7 veckor.

Än så länge har det inte kommit tillbaka och jag hoppas det stannar borta.



Hoppas det går bra för din pappa.



Kram från mig

2011-08-06 | 13:21:04
Bloggadress: http://missbeauty.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback